UFC:s lätt tungviktsmästare och hans ovanor verkar inte försvinna ur publikens sinne någon gång snart och Jon Jones får nog helt enkelt ställa in sig på att pratas om och kanske framförallt kritiseras i ett bra tag framöver. Även UFC och Dana White har fått utstå sin beskärda del av ilskna fans, reportrar, fighters och mangers efter hanterandet av ’Bones’ kokainskandal och frågan är vad som ligger bakom den på alla sätt och vis lindriga behandlingen av 27-åringen.
Är det de mer konspiratoriskt lagda av oss som sitter på rätt svar, att Jon Jones (21-1) är en alltför stor stjärna och kassako för UFC att faktiskt bestraffa på något avsevärt sätt, eller är det helt enkelt så att man inte ser lagöverträdelsen som något att lägga alltför stor betoning på? Vare sig det rör sig om det ena eller det andra eller rentav en blandning av de två är åtminstone ett orubbligt faktum tydligt; Jon Jones, UFC:s 27-årige monstermästare som med sin odiskutabla karisma och kvicka humor sedan länge fångat en hel sports uppmärksamhet, gör lite som han vill. Ja, han åkte fast för kokain och ja, han spenderade endast en natt i den rehabanläggning UFC var så stolta över att han på egen hand tog in på efter UFC 182. Vart är bestraffningen? Hittills obefintlig.
HETAST JUST NU
Förstå mig inte fel, jag har inga som helst problem med vad Jones väljer att göra utanför oktagonen även fast jag självfallet tycker det är lite tråkigt att en så fantastisk idrottsman riskerar sin hälsa såväl som sin karriär för en hemsk drog som kokain. Samtidigt är han ung, har världen i sina händer och går förmodligen runt och känner sig odödlig mestadels av tiden. Såhär med facit i hand är det inte svårt att förstå hur han hamnade där han är idag.
Vad som däremot är något mer störande är att Jones mamma, Camille Jones, i veckan gav en intervju där hon berättade om sonens prekära situation. Vad som till en början förmodligen var tänkt att vinna tillbaka en del av publiken på mästarens sida resulterade i praktiken i raka motsatsen, då mamma-Jones nämligen delade med sig av den till mästarens förmodade förtret lilla detaljen att sonen inte spenderade mer än EN natt på rehab. En natt. Och nu ska situationen alltså med hjälp av familj och vänner vara under kontroll. Verkligen?
Eftersom vi inte vet vad som verkligen hände går det förvisso inte att utesluta att Jones stirrade verkligheten i vitögat och la av med pudret rakt av. Eller för den delen att det inte var mer än en illa planerad engångsföreteelse (med tanke på att han testade positivt den fjärde december förra året och försvarade titeln mot Daniel Cormier (15-1) dryga månaden därefter). Samtidigt känns det inte riktigt realistiskt. Jones själv har varit förvånansvärt tyst i frågan vilket åtminstone i min mening tyder på att han faktiskt har ett problem, vare sig det är ett stort eller litet sådant. Jag menar, vem skulle inte komma ut och försvara sig om det inte handlade om mer än ett dåligt beslut på fyllan eller om han rentav lämnat kokainet bakom sig?
Vid sidan om Jones själv har även UFC fått utstå mer än sin förtjänta del av kritik efter hela soppan och det är nog många som skulle vilja veta vad som försiggår bakom stängda dörrar. Vem skulle exempelvis inte vilja ta del av VD Dana Whites reaktion till det hela? Påpassligt nog testade bantamviktaren Ashlee Evans-Smith (3-1) nyligen positivt för hydrochlorothiazide, en otillåten substans som underlättar viktnedgång. Hon fann sig i veckan under en tillfällig avstängning av Nevadas atletiska nämnd och managern Mike McLeash var självfallet snabb med att påpeka hyckleriet i handlandet;
”I don’t understand why they’re talking about her doing diuretics, but Jon Jones did cocaine and nothing is happening to him. Cocaine is OK, because it’s out of competition? He was in training camp,” klagade managern.
NSAC och UFC kan nog vänta sig en hel del liknande uttalanden om Jones fortsätter undgå bestraffning och kontinuiteten när det kommer till behandlingen av utövare av olika grader status tåls i allra högsta grad att ifrågasättas. På samma gång är det inte svårt att förstå varför organisationen inte vill gå alltför hårt åt sin kanske främsta mästare någonsin. Utan honom tappar man inte bara en av sina största stjärnor i dagsläget utan man går även miste om ett par potentiella kolossala matchningar, kanske främst den ’Bones’ och Alexander Gustafsson (16-2) emellan. Förutsatt att svensken tar sig förbi Anthony Johnson (18-4) i Stockholm den 24:e väntar en av de mest efterlängtade returmötena i sportens historia och det är av förståeliga skäl inget man vill gå miste om. På samma gång som hanterandet av situationen ur flera perspektiv är både pinsam och undermålig är UFC:s agerande förståeligt. Eller skulle du vilja gå miste om ’Jones vs. Gustafsson II’?
Joey Diaz är kanske inte en av de amerikanska kändisar som åtnjuter största kändisskap här i lilla Sverige, däremot vet en hel del MMA-fans (kanske främst igenom Joe Rogans podcast) vem denna fantastiska individ är. Under det 598:onde avsnittet av ’The Joe Rogan Experience’ diskuterades i veckan Jones missöde och Diaz hade både en och två intressanta tillägg till historien. Komikern är en tidigare missbrukare av just kokain och hade långt innan mästarens positiva test offentliggjordes hört rykten om att han använde sig av drogen. ’It takes on to now one’ lyder ett ordspråk som mycket väl kan stämma när det kommer till Joey Diaz och Jon Jones. Ämnet diskuteras för övrigt under de sista tio minuterna av podcastavsnittet.
Samtidigt som det inte precis kan sägas vara ett gynnsamt beteende för någon inblandad bör som sagt Jones tillåtas göra vad han vill. Även om vi inte alltid håller med om hur han använder den är personlig frihet viktigt och samtidigt som det förvisso är en olaglig drog det handlar om och att flertalet personer förmodligen fått sätta livet till för att få kokainet till Jones förmodat ’fina’ kretsar skadar han inte någon med sina aktioner (förutom motståndarna det vill säga). Det är åtminstone min syn på saken – vad tycker du?