Isao Kobayashi efter ännu en vinst
Förra veckan tog vi en titt på fighters från öst i Matchmäklarna: Lovande asiatiska talanger, där vi belyste bland annat den obesegrade filippinska grapplern Mark Streigl och den UFC-aktuella kinesen Jumabieke Tuerxun. I del två tar vi en titt på bland andra ”The Korean Bulldozer” Yui Chul Nam och den unge japanen Isao Kobayashi.
Bantamvikt: Eric ”The Natural” Kelly (9-1)
Vi har tidigare tagit en titt på Mark Streigl, en submissionstark fighter från Filippinerna. En viktklass under Streigl finner vi Eric Kelly, som har liknande egenskaper som fighter. Han må ha stulit Randy Coutures smeknamn, men då UFC-legenden gått i pension får vi väl låta det gå. Vanligtvis skulle jag inte inkludera en fighter som kommer från en förlust, men bantamviktaren förlorade sin senaste match via teknisk knockout på grund av en ögonskada, som bröt hans vinstsvit.
Den unge filippinaren ställdes mot sin landsman Honorio Banario i en match som gällde ONE FCs fjäderviktsbälte. Efter att det varit jämnt på fötterna i fyra ronder fick Kelly ett slag som träffade honom i ögat. Han signalerade till domaren att han var skadad, som bröt matchen direkt, och så var det slut.
På pappret är det en förlust men filippinaren kämpade hårt och säkerheten måste komma först. Kelly har sju vinster på submission, fem säkrade redan i den första ronden, och har besegrat den forne UFC-mästaren Jens Pulver och den talangfulla sydkoreanen Bae Young Kwon för att nämna några. Det var en tuff och tung första förlust Kelly tog med sig i sin senaste match, men jag tror att han blir starkare av den, med ytterligare några vinster kan han få den uppmärksamheten han förtjänar.
Eric Kelly (9-1) vs Andy ”The Little Axe” Ogle (9-2)
Låt oss se hur detta utspelar sig. Ogle är allsidig, ung, hungrig och visar mycket hjärta i sina matcher. Hur han för kampen mot Kelly hade varit intressant att se. Stående kan han ha ett övertag men britten är inte riktigt en knockoutartist, och jag tror att ”The Natural” hade kunnat hålla det jämnt på fötterna, även om Ogle skulle ha ett knappt övertag. Britten har dessutom klart godkänd brottning och grappling, något vi fick se i The Ultimate Fighter när han ströp ut Mike Rio, och senast när han besegrade Josh Grispi via enhälligt domslut. Däremot så ifrågasätter jag om det hade varit smart att ta det till marken. Det bästa sättet att besvara frågorna inför denna matchningen är genom att boka matchen, låt oss se den!
Rin Nakai (14-0-1)
Det första jag såg från japanska Rin Nakai var hennes bisarra träningsvideor som lyckades vara både obehagliga och upphetsande samtidigt på något sätt som var lika bisarrt som videorna. Bakom den kalla blicken och de opassande underkläderna hon bär i hennes träningsvideor dunkar dock ett riktigt fighterhjärta. Nakai har avslutat tio av sina fjorton vinster, sex via submission och fyra på T/KO. Det hade inte varit oförskämt att ifrågasätta det motståndet som den 26-åriga Shooto Dojo Shikoku-produkten mött, men talangen Brenda Gonzales var obesegrad fram till att hon möte Nakai och fick smaka på sin första förlust tack vare japanskan. Nakai har dessutom besegrat flera erfarna fighters som veteranen Tomomi Sunaba och Smack Girl-profilen Megumi Yabushita.
Rin Nakai (14-0-1) vs Julie Kedzie (16-11)
Om den unga och lovande Nakai ska ta sig till toppen bör hon först ta sig förbi veteranen Julie Kedzie. Det går att ifrågasätta några av Nakais motståndare, men Kedzie har i stort sett varit med sedan kvinnlig MMA först började och har mött mång av de bättre i kvinnlig bantamvikt. Hennes senaste två vinster var mot Kaitlin Young och Sara D’Alelio, och hon har slagit ut bland annat den forne titelutmanaren i Strikeforce; Jan Finney, och den lovande ryskan Julia Berezikova. En veteran som Kedzie är ett perfekt test för Nakai och en match jag gärna vill se.
Lättvikt: Yui Chul ”The Korean Bulldozer” Nam (16-4)
Sydkoreanske Yui Chul Nam har tävlat som proffs sedan 2006. Han tävlade hela sju gånger under det året och har gott om knockoutkraft för att ge lättviktsdivisionen mer liv och vilt svingande. Hälften av ”The Korean Bulldozers” vinster är på T/KO, och han har även fått blodad tand för submissions efter att ha säkrat sin första och hittills enda seger genom submission endast ett par månader efter sin proffsdebut. Nam har slagit UFC-fightern Hacran Dias, den australiensiske krigaren Rob Hill och tog hem sin senaste vinst över submissionspecialisten Takasuke Kume, vilket bröt japanens nio matcher långa vinstsvit. Lättviktaren har segrat i sex av sina sju senaste framträdanden och har avslutat sex matcher i den första ronden, alla med slag.
Yui Chul Nam (16-4) vs ”Relentless” Roger Bowling (11-4)
Jag börjar märka av att många av dessa matchningar inte nödvändigtvis blir tekniska kamper på marken, men snarare tuffa krig på fötterna. Det ena behöver inte utesluta det andra. Ibland är man duktig, nyttig och kör på sin tonfisksallad, men ibland vill man ha en fettig kebab med extra vitlökssås. Denna matchningen har gott om vitlökssås. Bowling föll tungt i sin UFC-debut mot Anthony Njokuani, men slutade aldrig gå framåt i matchen. Han har kraft i nävarna, fråga bara de tidigare Ultimate Fighter-deltagarna Seth Baczynski och Shamar Bailey, båda två fick räddas av domaren när ”Relentless” fick tag på dem. Visserligen verkar det som att han planerar att återvända till weltervikt, men jag vet vem jag hade velat se honom mot i sin sista lättviktsmatch. Bowling har sju vinster på T/KO och en inställning som påminner om Nam. Skulle dessa lättviktare mötas i buren tror jag det skulle vara en kamp kryddat med barslagsmål och ett ekande jubel som soundtrack genom hela matchen.
Lättvikt: Isao Kobayashi (13-1-4)
Endast 24 år gammal har Isao Kobayashi hunnit vinna New Bloods lättviktsturnering, Pancrases 2011 Grand Prix, och är regerande lättviktsmästare i Pancrase. Hans enda förlust är mot Pancrases forne lättviktsmästare Koji Oishi, men Kobayashi fick sin revansch i april förra året när han vann returmötet och tog hem titeln. Den unga japanen har vunnit sju raka matcher, han har strypt ut den tuffa ryssen Artur Oumakhanov och har slagit nuvarande UFC-fightern Kazuki Tokudome via teknisk knockout. Kobayashi har vunnit sju av sina matcher via slag och har en lovande karriär inom MMA framför sig. Det kan vara värt att runda av med faktumet att Kobayashi kommer från en TKO-vinst endast 16 sekunder in i den första ronden.
Isao Kobayashi (13-1-4) vs Yancy Medeiros (9-1)
Japan mot hawaiian i en match mellan strikers som är både tekniska men kraftfulla. Medeiros fick en olycklig UFC-debut på grund av den voodoo-förbannelsen som drabbade UFC 159, då han bröt sin tumme i den första ronden i matchen mot Rustam Khabilov. Det var inte bara tummen som bröts man även matchen, och hawaiianen fick sin första ”förlust”. Hans nedtagningsförsvar såg dock väldigt bra ut i den matchen och det var väldigt synd att matchen slutade som den gjorde. Innan dess kom han från en knockoutvinst över Gareth Joseph, vilket var hans sjätte seger via T/KO. Medeiros är 25 år gammal och likt Kobayashi har den hårdhänta lättviktaren en lovande karriär, jag vill se vem som kan ta sig längre.
Fjädervikt: Joe ”The Juggernaut” Taimanglo (18-4-1)
Jag känner ett behov av att inleda med en förklaring för detta val. Visst är Guam teknisk sett en del av de Förenta Staterna, och är även tekniskt sett en del av kontinenten Oceanien, även om det inte alls ligger särskilt nära övriga oceaniska länder. Men eftersom ett framtida inslag av matchmäklarna specifikt dedikerat till Australien och Nya Zeeland är planerat så räknar vi Guam som en del av Asien. Då inslagets fokus börjar skifta från rolig MMA-läsning till en utdragen geografilektion så fortsätter vi med nästa fighter.
UFC tog nyligen emot Jon Tuck, en lättviktare från Guam, vad sägs om att hans landsman Joe Taimanglo gör honom sällskap? Menar ni att ni inte vet vem ”The Juggernaut” är? Nej inte Jake Ellenberger! Låt mig då förklara vem Taimanglo är. 28-åringen har vunnit nio raka matcher, och har besegrat bland annat Per Eklund, och Harris Sarmiento i sin pågående vinstsvit. Han har tävlat framgångsrikt i MMA-organisationen PXC och har mycket potential. Taimanglo gjorde en lyckad Bellator-debut nyligen när han ströp ut Ronnie Rogers med en north-south choke i den andra ronden på Bellator 94. Det var Taimanglos elfte vinst via submission och hans femtonde avslut. En spännande fjäderviktare med talang för avslut, och troligtvis en blivande vinnare av minst en ”Submission of the Night”-bonus om han lyckas ta sig till oktagonen.
Joe Taimanglo (18-4-1) vs Sam Sicilia (11-3)
Striker vs Grappler någon? På pappret är det så åtminstone, men det är svårt att vara säker på något över huvudtaget i MMA. Sicilia tycker om att stå och slå, något vi fick se i hans UFC-debut när han knockade Cristiano Marcello med knän och slag. Det var hans sjätte seger på samma vinstmetod, men han har dessutom fyra vinster på submission. Sicilia är alltid med i underhållande matcher och jag ser ingen anledning till varför denna matchningen inte skulle vara det. Kan Sicilia undvika marken, är Taimanglo bekväm nog på fötterna, vem är mer allsidig? Som vanligt så är det bästa sättet att besvara de frågorna genom att boka matchen och se hur kampen utspelas.
Bantamvikt: Masakatsu Ueda (18-2-2)
Den 35-årige Masakatsu Ueda må inte ha tiden på sin sida, men han har alla förutsättningar för att fortsätta uppåt i bantamviktsrankningen. Japanen har slagit Royler Gracie, Jens Pulver och Eduardo Dantas för att nämna några, och har vunnit åtta av sina nio senaste matcher. Utöver det är han Shootos forne fjäderviktsmästare och han tog sig nyligen förbi den lovande filippinaren Kevin Belington för att vinna One FCs Bantamweight Grand Prix. Om man ska vara kritisk kan man påpeka att Ueda endast avslutat sex av sina matcher, men fråga den erfarne Shooto-veteranen Rumina Sato, som Ueda avslutade med en hård kroppspark, om bantamviktaren har kraft i sina slag och sparkar.
Masakatsu Ueda (18-2-2) vs Vaughan Lee (13-9-1)
Lee är en tuff och stabil bantamviktare som tagit några förluster tidigt i sin karriär och fler sedan mot meriterat motstånd som Brad Pickett och T.J. Dillishaw. Något han däremot har lyckats med i UFC det är att besegra japaner. Både Norifumi ”Kid” Yamamoto och Motonobu Tezuka har besegrats av britten, som har sju vinster via submission och fyra genom T/KO. Det är inte ofta Lee vinner på domslut, endast två gånger i sin karriär, och jag tror inte han är särskilt intresserad av att höra dommarsiffror utropas om han skulle ställas mot en erfaren veteran som Ueda. Vinnaren i denna matchen förtjänar definitivt en plats i UFC.
Detta var den andra och sista delen i Matchmäklarna: Lovande asiatiska talanger, vilka asiatiska fighters vill ni se ta det nästa steget i sin MMA-karriär?