Ett helt nytt The Ultimate Fighter hette det. Live-sändningarna skulle göra det hela som en helt ny serie, men gjorde den verkligen det?
HETAST JUST NU
Related Posts
NEJ! Bea Malecki förlorar blodig match i TUF 28
4 oktober, 2018
Pannie Kianzad vinner i TUF 28 – går vidare till semifinal!
6 september, 2018
Jag har som brutalt inbitet MMA-fan sett samtliga säsonger av The Ultimate Fighter, och på senare tid har det blivit lite av en enda stor repetition. Det finns ett par stora ljuspunkter i TUFs historia så som den första säsongen när all var nytt, fräscht och ingen hade en susning om vad de gjorde. Dana Whites klassiska ”Do you want to be a fucking fighter?”-tal, Forrest Griffin och Stephan Bonnars otroliga avslutning och den allmänna förvirringen om vad de egentligen skulle göra. Men vi har även andra ljuspunkter så som comeback-säsongen under säsong 4, USA vs England i säsong 9, när den första svensken Hamid ”Akira” Corassani dök upp i säsong 14. Men utöver det har det varit minimala ändringar mellan varje säsong.
Så efter 15 säsonger blir detta rätt tråkigt. Men den femtonde säsongen fick folket bakom produktionen idén om att de var dags att live-sända matcherna. Något som visade sig vara den enskilt största ändringen i programidén sedan de införde elimineringsmatcher för att komma in i huset. Så var det här verkligen vad säsongen behövde?
Jag var till en början väldigt tveksam till det. Men när man började se säsongerna så visade det sig som att det här kanske är det som skulle kunna rädda TUF. I alla fall på kort sikt. Det största problemet jag haft efter att ha sett ett par säsonger är att man kan räkna ut vem som vinner genom att bara se för-intervjuerna inför veckans match. Producenterna försöker hela tiden få det att låta som att den person som kommer att förlora är den som kommer att vinna, vilket gör att tittaren blir ”chockad” när det nu inte händer. Men efter ett tag räknar man ut det, och då blir det plötsligt ganska tråkigt. Men med live-sända matcher vet inte ens producenterna om vem som kommer att vinna, vilket i sin tur gör att de klipper inför-intervjuerna inför matcherna som om båda har lika stor chans. Detta i sin tur gör att det hela blir mycket mer äkta.
Men var den här lilla ändringen verkligen något som fick TUF att få en nytändning? Visst hade det en viss påverkan, men den här säsongens största stjärna heter Michael Chiesa. Detta var en underdog-historia utan dess like, och den drama som hans faders död tillförde i det första avsnittet av säsongen startade en emotionell resa som fick tittarna att komma tillbaka. Att han dessutom hade skickligheten nog att vinna hela säsongen är inte mer än fantastiskt för UFCs tittarbarometer. Men om UFC nu räknar med en sådan historia i varje säsong från och med nu kommer nog John McCain ha ett och annat att säga till om.
Så hur kan man lösa ett relativt stelt koncept nu? Ett ”World Cup” av TUF är en helt fantastisk idé från UFC där de vill sätta ihop mängder av TUF-säsonger världen över, och sedan placera vinnarna från varje land mot varandra för att på så sätt få ihop en riktig världsmästare. Men en sådan idé tar tid att genomföra. Det tar flera år att genomföra till och med. UFC har förvisso redan sakta men säkert börjat i Brasilien, och Storbritannien vs Australien kommer komma härnäst.
En annan idé som jag fick när jag skrev det här är att stänga in 16 personer i huset som redan befinner sig i UFC, låta dom tävla mot varandra i klassisk TUF-anda, bo i huset och vinnaren i säsongen får en titelchans. Lite som säsong fyras ”The Comeback” där Matt Serra vann säsongen och fick en titelchans mot Georges St-Pierre.
Men det var bara en idé, och oavsett så är det någonting som behöver göras. Jag har förvisso tyckt att TUF varit ganska stelt under de senaste antal säsongerna, men jag har fortfarande tittat på det. Det kanske är så som UFC egentligen också vill ha det. Men jag kan räknas som ett hardcore-fan, medan sådana som inte är fullt så fanatiska som mig snabbt tröttnar när de upptäcker att en kommande säsong nästintill är likadan som förra säsongen. Vad finns det då för mervärde att ens titta på det?
Ett annat alternativ skulle kunna vara att helt enkelt totalt strunta i huset-idén, och att man får följa till exempel UFCs matchmäklare Joe Silvas jakt på talanger. Man får följa med honom ut i världen när han söker upp nästa guldkorn till UFC och får se vad han tittar efter, hur han tänker och varför han väljer en viss fighter. Att de sedan måste ta sig igenom en turnering för att få komma in kanske skulle kunna fungera.
Men nu spånar jag bara. Jag tycker definitivt det är dags att göra något åt ett relativt utdaterat koncept för TUF. Så därför överger jag frågan till er. Vad kan man göra för att rädda konceptet The Ultimate Fighter?
