Senast jag använde uttrycket ”i väntans tider” var förhoppningsvis precis just nu i ett efterkonstruerat minne av hur det kändes under tiden tjejens mage växte och jag körde ett par sista fyllor av rädsla och förväntan. I mångt och mycket tycker jag uttrycket snarare är av deprimerande ton och ger en klang av missmod. På kvällens presskonferens var det dock nämnd fras som bet sig kvar och inramade en tyst och något märklig upplevelse. Martin Svenssons motståndare, Artem Lobov, summerade det hela med att konkretisera den uppenbara och något jobbiga tystnaden som kan infinna sig när ordet släpps fritt till den svenska MMA-pressen.
”Come on, I travelled 15 hours for this, give them some beer”
HETAST JUST NU
Att jag presenterar Lobov som ”Martin Svenssons motståndare” är av den enkla förklaringen att jag, innan ikväll, inte hade någon aning om vem denne herre var och tänker helt sonika att de flesta av er som läser inte heller har någon koll på vår irländska vän. Vi kommer bekanta oss närmare med honom i avslutningen av denna text.
Kvällen börjar i dröjsmålets tecken. Vi inväntar Lobov som sitter fast på Öresundståget då polisen, av någon anledning, valt att stoppa trafiken över bron. Presskonferensen drar igång strax innan åtta en dryg timme efter utsatt tid. När tystnaden äntligen bryts så fortsätter väntan sätta sitt avtryck på kvällen.
Martin Svensson utrycker längtan att få komma hem till mat, julbord och vila. Jonatan Westin ser fram emot att få gå sin första match under 2013 och konstaterar att det enda bra som har hänt under det gånga året var att han blev make och far. Vad det gäller att tävla har han haft 15 potentiella motståndare som av olika anledningar ställt in. Hur man kan lyckas få 15 återbud är det ingen som frågar men kvällens mest rutinerade och pratglade, Kent Hansson, bollar över till Lina Akhtar Länsberg, ”där ligger du i lä”. Länsberg har fått tre tidigare återbud under 2013 och väntar på något så simpelt som att faktiskt få fightas. Den chansen har hon även denna gång blivet berövad då hennes motståndare skadade sig två dagar innan match. Martin Akhtar som är lika rutinerad som öppen frågar sig hur man kan skada sig så tätt inpå match?
”Har hon hoppat jävligt aggressivt hopprep? Jävla amatör.”
Christian Golcic är förmodligen den som väntar allra mest. Väntar på att få sudda ut och få gå vidare. Att avdramatisera karriärens första förlust och känslan av att det sista slaget som mottogs fick honom att somna. Där finns något speciellt i tonläge och blick. Beslutsamhet och hunger. Mikael Gustavsson kommer få en tuff kväll på jobbet.
Själv väntar jag på att få se Ronda kasta upp en avsliten arm till utsvulten nosebleed-publik, att Barnett drar fingrarna längs den egna strupen och att Weidman somnar för att vakna upp till en långt mycket vackrare verklighet. En verklighet där världens bästa fighter är den som har bältet kring midja. Efter kvällens presskonferens väntar jag även på matchen mellan Martin Svensson och Artem Lobov. Sistnämnde har gått från en ”sen ersättare” med ett halvtaskigt record (7-7) till något långt mer. De flesta slagsäckar som tas in brukar hålla lågprofil. De har redan förlorat långt innan både presskonferens och invägning. Vad som händer i buren är bara en transportsträcka fram till lite fickpengar och en gratis stadsweekend.
Min övertygelse är att Artem Lobov inte är här för varken pengarna, Malmö eller stryk. Han för sig både självsäkert och avslappnat. Han tränar dagligen med Conor McGregor och säger sig inte tro på konventionella camps.
”We are always ready to fight. I started to train for Martin the same day I started with mma, nearly six years ago.”
Martin Svensson gick precis fem ronder mot Jim Alers i Cage Warriors. En vinst för Artem Lobov skulle stärka hans aktier även på hemmaplan. Jag hoppas och tror fortfarande på Svensson men morgondagens huvudmatch blev i mitt tycke plötsligt väldigt mycket mer intressant.
Foto: Mattias Persson för MMAnytt/Bildspråk