På senare tid har omedelbara returmatcher om titeln kommit att bli allt vanligare. Trenden har bland annat gått att se i flugvikt, weltervikt, mellanvikt och tungvikt. Att ett flertal av matcherna har visat sig vara spännande är inte skäl nog att fortsätta på samma sätt framöver. Omedelbara returmatcher leder nämligen till stagnering i divisionerna när en titel står på spel – särskilt med tanke på att de flesta fighters går mellan en till tre matcher om året.
I efterdyningarna av helgens UFC 287 ser en trilogimatch mellan Israel Adesanya och Alex Pereira ut att vara ett naturligt nästa steg för organisationen. ”Poatan” Pereira är 3-1 mot Adesanya ifall man räknar med kickboxningsmatcherna som de har gått, men i MMA står det lika.
HETAST JUST NU
— UFC Europe (@UFCEurope) April 9, 2023
Direkt efter deras senaste match var Adesanya tydlig med att rivaliteten mellan dem nu är över i hans ögon. I en division som för tillfället saknar en självklar utmanare (utöver Robert Whittaker, som förlorat mot Adesanya två gånger) kanske det går att rättfärdiga ännu en match mellan Adesanya och Pereira. Men det är i grund och botten en dålig idé för såväl divisionerna som för fansen.
En returmatch om UFC-guld betyder nämligen så mycket mer med lite förspel – i form av att deltagarna bygger upp vinstsviter mot andra motståndare och visar att de tillhör den absoluta toppen av divisionen.
Lite bakgrund kring omedelbara returmatcher i UFC
Omedelbara returmatcher om ett UFC-bälte är inte ett helt nytt koncept, men tidigare har de bara bokats i undantagsfall. Mellanviktskungen Anderson Silva fick direkt chansen att vinna tillbaka sin titel efter att Chris Weidman bröt hans legendariska vinstsvit. På grund av hur deras första match slutade samt vad ”The Spider” hade åstadkommit i divisionen kändes det som en självklarhet.
Det är förstås lätt att vara efterklok. Men med tanke på hur Weidman vs. Silva 2 utspelade sig hade det gynnat Silva ifall han hade klämt in en match däremellan. Faktum är att UFC-mästare som förlorat titeln sammanlagt har gått 4-13 i omedelbara returmatcher. Några månader är helt enkelt inte tillräckligt med tid för fighters att göra de nödvändiga justeringarna i träning och strategi som behövs för ett annorlunda resultat. Det är något som vi har sett gång på gång på gång.
Här nedan har vi radat upp alla omedelbara returmatcher (där ingen av deltagarna gått en match emellan) om ett UFC-bälte. Fighters som vunnit tillbaka sina titlar är fetmarkerade.
- Vitor Belfort vs. Randy Couture 3 – 2006
- Frankie Edgar vs. BJ Penn 2 – 2010
- Benson Henderson vs. Frankie Edgar 2 – 2012
- Chris Weidman vs. Anderson Silva 2 – 2013
- Max Holloway vs. Jose Aldo 2 – 2017
- Rose Namajunas vs. Joanna Jedrzejczyk 2 – 2018
- TJ Dillashaw vs. Cody Garbrandt 2 – 2018
- Alexander Volkanovski vs. Max Holloway 2 – 2020
- Daniel Cormier vs. Stipe Miocic 3 – 2020
- Brandon Moreno vs. Deiveson Figueiredo 3 – 2022
- Julianna Pena vs. Amanda Nunes 2 – 2022
- Leon Edwards vs. Kamaru Usman 2 – 2023
- Alex Pereira vs. Israel Adesanya 2 – 2023
Amanda Nunes vs. Julianna Pena 3 är bekräftat… Varför?
UFC kunde ha blåst nytt liv i damernas bantamviktsdivision ifall Julianna Pena hade fått försvara sin titel mot någon annan efter sitt avslut över Amanda Nunes på UFC 269. Istället valde de att ordna en omedelbar returmatch för Nunes trots en ärligt talat pinsam insats första gången de drabbade samman. Nu står det klart att vi kommer få se ett tredje raka möte mellan dem på UFC 289 i juni, trots att Nunes fullständigt dominerade returmatchen.
Hade det inte varit mer intressant att få se några nya namn i toppen efter deras första match? Istället blir det nu nästan TVÅ ÅR av titelmatcher mellan exakt samma fighters i exakt samma division. Organisationen ser väl det som att bekanta namn säljer bättre. Det är mindre av en risk för dem. För fans innebär dock denna nya trend (sex omedelbara returmöten i titelmatcher sedan 2020) att vi går miste om mer aktivitet i divisionerna. Fighters som redan gjort sig förtjänta av en titelmatch tvingas vänta eller riskera sin position.
Från ett själviskt svenskt perspektiv:
Att Kamaru Usman omedelbart fick utmana Leon Edwards på nytt medförde att Khamzat Chimaev gick miste om en eventuell titelchans i weltervikt. Ifall Adesanya vs. Pereira 3 blir av kan det halta ”Borz” titelambitioner i mellanvikt. Det är bara ett par exempel på hur både fighters och fans kan förlora på omedelbara titelmatcher.
HETAST JUST NU
- UFC-svensken Guram uppfyller drömmen: ”Nu har vi bara ett bälte kvar”
- Otto Wallin om forne UFC-mästarens lön: ”Inte rimligt!”
- Khamzat utmanad till mellanviktsmatch – av topprankade welterviktaren!
När är det värt med en omedelbar returmatch?
Det finns förstås situationer då ett direkt returmöte om titeln är rättfärdigat. Men då ska det handla om en snopen förlust eller ett kontroversiellt domslut, annars blir de resulterande matcherna ofta trista. Fighting handlar mycket om självförtroende. Att återvända direkt efter exempelvis en knockout är en mental tröskel som för de allra flesta är svår att ta sig över.
Ifall Paddy Pimblett vs. Jared Gordon hade varit om lättviktstiteln skulle det vara rentav brottsligt ifall de inte möttes på nytt direkt. Överlag borde fighters dock behöva återvända till vinstkolumnen minst en gång innan de får ännu en titelchans. Tänk hur spännande Islam Makhachev vs. Alexander Volkanovski 2 skulle kunna bli ifall de båda radar upp titelförsvar i sina respektive divisioner först!