När Justin Thornton blir träffad av högerkroken så faller han rätt i mattan med huvudet före.
För oss som följer kampsport på nära håll så är detta en välbekant scen som utspelar sig framför våra ögon. Hade vi sett det live kanske vi hade hoppat upp ur stolen och skrikit av förtjusning. Eller så kanske vi istället börjat prata om att båda fighters som såg ut att svinga hejvilt och hoppades på det bästa.
HETAST JUST NU
Matchen mellan 38-åriga Thornton och Dillon Cleckler tog vid under BKFC 20 den tjugonde augusti. Matchen i sig varade endast i nitton sekunder. Man kan se matchen om och om igen på bara några minuter och det är ett galet möte med mycket svingande.
Jag såg inte galan live eller efteråt men baserat på matchresultaten så såg det ut att vara en lyckad kväll för Bare Knuckle Fighting Championship. Den forne UFC-fightern Alan Belcher gjorde sin debut för organisationen och utav elva matcher slutade nästan hälften i knockouts – NICE!
Fem knockouts, du vet det där som händer när hjärnan upplever så mycket trauma att den stängs av – NICE!
Knockouts, det där som försätter hela ditt nervsystem i kris och ibland resulterar i att din kropp skakar, ger dig grova minnesluckor, problem med kognitiva funktioner och ibland resulterar i långgående skador – NICE!
— God morgon allihop, mitt namn är Amber Willard. Jag har varit med Justin fram och tillbaka under de senaste sju åren. Jag är här med honom och jag lämnar honom aldrig och jag är väldigt förälskad! Som ni kanske vet så är han paralyserad och han har inte någon pacemaker.
— Såhär ser det ut: Han är i ventilator och han har gjort en trakeotomi. Han får dropp för en infektion i lungorna och får medicin för sin ryggradsskada. Jag badar honom fyra gånger i veckan. Jag matar honom när jag kan och jag ger honom dricka hela tiden. Han tittar på sina favoritprogram på TV och kollar på film på min surfplatta. Han skojar…
Detta skrev Thorntons flickvän på hans personliga Facebook den tjugotredje september.
Mindre än två veckor senare var han död.
RELATERAT: BKFC-fighter Justin Thornton död efter brutal knockout på BKFC 20
Är BKFC skyldiga för Thorntons död?
Det är ännu oklart exakt vad som hände Thornton, men att det var relaterat till hans BKFC-match är det inget snack om saken. Han fördes till sjukhus direkt efter matchen och stannade kvar tills han dog.
Enligt uppgifter så fick han en kotkompression av sin ryggrad när han föll, något som ledde till att han blev delvis paralyserad. När han var inlagd på sjukhuset ska han sedan ha fått en lunginfektion som bidrog till hans död. Var lunginflammationen den avgörande faktorn? Vi vet inte just nu.
Många pekar nu på det faktum att Thornton ens fick tävla under den ödesdigra kvällen. På sociala medier får BKFC stark kritik för att de matchade honom mot Cleckler, en person som redan besegrat honom i MMA och som var på en helt annan plats i sin karriär.
38 year old man, upside down record coming off 5 first round stoppage losses vs an 11-1 fighter who had already beaten him. Gets KOd, never recovers and dies. This is not a sport to get paychecks and promoters have to be more responsible in these matchups. Prayers to his family https://t.co/9CxFCB9xzt
— Alan Jouban (@AlanJouban) October 4, 2021
Sedan deras första match i februari 2013 hade Thornton fortsatt att förlora inom MMA. Han hade ett samlat matchfacit på 6-17 när han gjorde sin BKFC-debut och en förlustsvit på fem raka, alla avslut i första ronden. Han hade inte vunnit sedan slutet av 2016.
”Bad Boy” Clecklers karriär var något av det motsatta från Thornton. Han var 11-1 i MMA och obesegrad i boxning med tre vinster. Alla hans MMA-vinster kom via avslut och han hade rejält med momentum när han äntrade BKFC-ringen.
På pappret såg det hela ut som en showcase-match för Cleckers, men det sade också något om BKFC som organisation. När folk nu försöker peka ut vem som är skyldig till denna tragedi så faller mångas röst på BKFC, men är det rätt?
https://twitter.com/fightswfriends/status/1428924480655482880?
En brutal sport som vi älskar
Att BKFC så tidigt behöver ta itu med ett dödsfall kan vara talande för organisationen. Det kan också vara situation som de inte hade kunnat förhindra. Det finns dock mycket inom BKFC:s företagsmodell som är bekymmersamma.
Låt oss inte glömma att BKFC startade i februari 2018 och endast organiserat totalt tjugo galor. UFC har organiserat långt över 500 galor och endast Dana White’s Contender Series har haft över fyrtio mindre events.
Det är lätt att börja spekulera i om BKFC gjorde fel i att matcha Thornton mot Cleckers. Om de hade kunnat förhindra ett dödsfall genom att inte ens överväga att låta en fighter med fem raka förluster tävla. Men detta händer dock ofta, inom både MMA och boxning. Låt oss inte kasta sten i glashus.
Thornton låg på mattan i sju minuter innan han fördes bort, var det något som brast i läkarprotokollen? Thornton såg ut att falla hårt, är BKFC-mattan för hård, var sportkommissionen för slapp? Är det farligare med bare knuckle än MMA, än boxning? Det är bara ett fåtal av de frågor som vi nu måste ta itu med.
I slutändan förändrar det inte det faktum att Thornton avlidit, endast 38 år gammal. En utredning kommer säkerligen att ge mer inblick i det som ledde till hans bortgång och något som vi kommer att följa upp.
Men Thornton är död och ger oss en nödvändig påminnelse om att våra älskade kampsporter är av brutal natur. Våra fighters offrar sin hälsa och riskerar sina liv för vår underhållning men även för sin passion. Man kan ha kul i ringen eller buren, men i slutändan är fighters där för att slåss och det får konsekvenser.
Ett dödsfall som detta ger oss en möjlighet att stanna upp och reflektera över våra fighters situationer. De riskerar mycket och vi är många som ivrigt hejar på när dem kliver in i ringen eller buren. I kölvattnet av denna tragedi bör vi stanna upp och fråga oss själva hur vi kan bidra till att göra kampsport till en säkrare plats för våra atleter.
Till detta hör att ge fighters en dräglig lön, men också en dräglig arbetsmiljö där vi inte bara skickar in folk för att slåss och hoppas på det bästa. Till våra fighters arbetsmiljö hör också till att vi hyllar istället för att håna, stöttar istället för att stjälpa.
Jag hoppas att detta leder till något bra, för oavsett om vi kände till Thornton eller inte, så var han en av våra egna.
Vila i Frid.