En av sportens absolut bästa har lämnat återbud inför sommarens prestigefulla ADCC-mästerskap och ser likt sin bror ut att ha fått nog av tävling på högsta nivå.
Förvisso säger Rafael Mendes i sitt uttalande att han förhoppningsvis vinner många fler ADCC-titlar i framtiden. Ändå känns det som om han smått börjat fundera på livet efter det som aktivt tävlande, inte minst då han säger sig vilja spendera mer tid med familjen. Brasiliansk jiu jitsu på dess högsta nivå är ett ensamt åtagande och de runt en prioriteras ofta i andra hand.
HETAST JUST NU
Men men, nog om Rafas liv utanför mattan. Brodern Guilherme Mendes tog även han nyligen ett snarlikt beslut då han bestämde sig för att helt och hållet hänga upp tävlingsgin och lägga sin fulla fokus på rollen som tränare. De två driver ju en av Södra Kaliforniens och därmed en av världens främsta klubbar, Art of Jiu Jitsu i Orange County. Och bröderna gör det verkligen till en konst – otroliga berimbolos, akrobatiska passeringar och minst sagt innovativa sätt att låsa ut folk på.
Lägg därtill att de två vinner. Mycket. Gui har å sin sida vunnit fyra världsmästarguld medan Rafa vunnit fem vilket gör honom till den bästa fjäderviktaren i sportens historia. För att inte nämna två ADCC-guld och en legendarisk rivalitet med Rubens ”Cobrinha” Charles. Varför kliva tillbaka mitt i sin kanske främsta period inom sporten?
För att vara rättvis verkar det av uttalandet att döma faktiskt endast handla om just sommarens ADCC-mästerkap. Träningen inför Worlds förra månaden som slutade i guld efter en imponerande final mot Cobrinha tog helt enkelt upp alltför mycket tid. Visst är guld och triumfer lockande men att ständigt sakna sin fru och missa delar av sina barns uppväxt är helt enkelt inte värt det längre för Rafa. Att hoppa in i ännu ett träningsläger är med andra ord inte ett alternativ, inte just nu. Det som egentligen oroar fans av sporten är faktumet att Gui som sagt nyligen pensionerat sig och ”risken” över att Rafa går samma väg.
Det är aldrig lätt att förlora två såpass stora namn. Samtidigt är det något av ett tvådelat mynt och vem vet, kanske ett surt avsked kan öppna upp fältet för nya, spännande förmågor? Eller ge gamla rävar en ny möjlighet att skina? Allt vi kan göra är att önska Rafa lycka till och hoppas på att vi ser honom på de största tävlingsmattorna även i framtiden.