Simon nämnde innan i ett par artiklar att jag skulle skriva en logg om min träningsresa i London. Så nu när jag varit hemma ett par veckor tänkte jag att jag ska knåpa ihop den och försöka göra den lite läsvänlig.
Jag tränar en hel del MMA men har inte alls tränat speciellt länge. Dock älskar jag det och vill utvecklas snabbt, så att resa runt i vida världen för att träna är något jag uppskattar. Tanken är att det här blir en serie, en del för varje dag jag varit där, med start idag Måndag!
HETAST JUST NU
Related Posts
Kevin Holland tillbaka i oktober!
30 juli, 2024
Ian Garry siktar på revansch i UFC 298
25 december, 2023
Michael Chandler om Michael ’Venom’ Pages UFC-Debut ”Jobbig matchning”
25 december, 2023
Via Simon ordnades så att jag skulle få privata lektioner på London Fight Factory där Luiz Ribeiro är huvudtränare. Då jag aldrig varit i London tidigare visste jag inte riktigt hur allting skulle se ut och vara. Men det jag visste var att det skulle tränas hårt och att jag skulle sova på klubben. Klubben skulle ladda upp inför EM i BJJ och när det väl sen skedde tävlade ett 10-tal och alla utom två tog medalj.
Efter hoppet kan ni läsa om min första dag (i dagboksstil) på London Fight Factory.
Planet landade igårkväll, så åkte direkt från Gatwick airport till London Street station för att bli uppmött av klubbägaren Luiz Ribeiro.
Ringde såfort jag kommit till London Street.
Deniz: ”Hi Luiz, its Deniz, Im at London Street station now”
Luiz: ”oooh hi Danniiuul, I come and meet you now, what do you wear??”
Deniz: ”Well.. Im having a pink t-shirt.”
Luiz: ”What??! This is going to be a fun week.. Hahaha well okey, cya there.”
Blev väckt klockan sju i morse för att gå upp och göra ett av veckans morgonpass. Eftersom jag sover på mattan med en sovsäck precis som veteranerna på klubben, så är det bara att vakna upp och köra passet på exakt samma plats. Det var BJJ på schemat, och min premiär av att använda Gi. Har inte varit något större fan av Gi tidigare och därför inte kört det. Men eftersom man är på en klubb där blåbältarna har vältrimmade blomkålsöron så är det detta som gäller, och man vill ju inte missa pass! Trots att man kände sig lite ’noobig’ och inte greppade motståndarens Gi speciellt bra, så var det verkligen kul. Blir nog fortsättning med det hemma i Sverige. Efter BJJ passet så sov vi vidare ett par timmar, för att sedan gå och äta frukost. Det var på ett café 100 meter bort där dom tydligen äter frukost/lunch varje dag, och gjort det dom senaste 4 åren.
Innan lunch så var det ännu ett BJJ-pass, det är extra många nu eftersom många ska tävla på Europa mästerskapet. Passet gick bra och man fick träffa lite nya karaktärer engelsmän. Många av dom under detta pass hängde med oss för att äta på ”Colombian”, cafét som vi var på tidigare. Sjukt trevlig stämning i gruppen och man märker att dom här snubbarna har känt varann länge..
16:30, min första privatlektion. Har nämligen en privatlektion varje dag under min vecka här på London Fight Factory. Passet hölls av 28årige brunbältaren Claudio. En kille som själv satsar på att bli mma-proffs (1-0). Det var först mycket fys för att testa min kondition och sedan tekniker. Det började väldigt basic med submissions från olika positioner, och sedan olika tekniker för att skydda sig från slag på rygg.
Han är bra på att lära ut och verkar vara väldigt ärlig. ”Noouh”, ”Yeeeehhs exaaaectly”, den brasilianska dialekten som verkligen borde vara ett tillval i skolan.
På kvällen så var det ett dubbelpass. Boxning och MMA. Det är först nu man fick märka hur hårda engelsmännen är, tränarna har tagit med den brasilianska utlärningsförmågan med 80-100% sparring. Kändes bra att få och ge lite stryk, samtidigt som man såg hur annorlunda allas stilar var. Det är väldigt blandat, någon ryss som tränar här har något år sambo bakom sig i ryssland. Med sin fina stereotyp-frilla så kom han rusandes med slag i ansiktet för att sedan ta ner en och gå på leglocks.
Med ett gott bemötande, nytt namn och nya facebook-bästisar så har det varit fem hårda pass idag.
Om man ska klara hela veckan så får man vara lite logisk med färre pass vissa dagar, men kände att min icke-tatuerade kropp, det halvlånga håret och rosa t-shirten hade en del att backa upp. Klockan är nu 22:00 och jag har lånat Alans dator, eller Aläääeeehn som Luiz säger. En lilabältare och barndomsvän till Luiz som också bor här på klubben. Fan vad trevligt, ser fram emot morgondagen.
