Vi har alla känt det tidigare. Den hjärtkrossande besvikelsen som tar över när en match som vi sett fram emot tas ifrån oss. Det kan vara på grund av avstängning, problem med visum, men oftast är det skador och sjukdomar som gör att vi går miste om de flesta avbokade matcherna. Många av matcherna i denna krönikan som inte blev av kommer förmodligen aldrig att äga rum, har vi tur så kan några av dem bokas om. I slutändan, tills vi vet att det händer, kan vi bara längta och drömma bort nostalgiskt som om det vore en gammal kärlek som tagits ifrån oss. Låt oss spekulera en stund om de matcherna som aldrig blev av, och hur de hade kunnat sluta.
HETAST JUST NU
Quinton ”Rampage” Jackson vs Thiago Silva
Denna efterlängtade matchen hade med största sannolikhet blivit huvudevenemang på UFC 130, och det hade nog blivit en mer spännande än den vi fick; ”Rampage” Jackson vs Matt Hammil. Huvudevenemanget var väl helt OK, men föreställ er vilket krig det hade blivit mellan ”Rampage” och Thiago Silva. Båda två slår hårt, båda två har endast blivit helt knockade en gång i sina karriärer, och de är två av de grymmaste och hårdaste fighters i lätt tungviktsdivisionen. Som vi vet så lämnade Silva in omänskligt urin efter sin match mot Brandon Vera på UFC 125, blev avstängd, och matchen blev aldrig av.
Silvas nästa match blir mot Stanislav Nedkov på UFC on FX 6 den tionde november. Då ”Rampage” endast har en match kvar på sitt UFC-kontrakt som förmodligen blir mot Glover Teixera, är det väldigt osannolikt att matchen Silva blir av. En enstaka Hollywood-tår rinner ner för min kind i sorgen jag känner efter förlusten av denna match, som hade kunnat bli en klassiker.
Alessio Sakara vs Jorge Rivera
Jag är någon som uppskattar teknik och finess, vare sig det är på fötterna eller på marken. Lika så är jag någon som försöker äta nyttigt och sunt. Men ibland vill jag äta en fettig, onyttig kebabtallrik, precis som att jag ibland vill se en vild match där taktik ersätts med hjärta och ren vilja. Denna matchningen luktade ”slugfest” från början till slut, och jag tror vi gick miste om vad som hade blivit en av galans bästa matcher. Jag är nog inte ensam om det, för denna matchen bokades in två gånger. Först drog Rivera på sig en skada vilket annullerade deras match på UFC 118, sedan var det Sakara som blev sjuk precis innan deras ombokade match på UFC 122.
Ingen av dem är kända för att ha någon granithaka direkt, men de är inte heller kända för att verka bry sig om det. De ger allt både i vinst och förlust och matchen hade varit en stark kandidat för ”Fight of the Night”. Rivera har gått i pension, så det enda vi kan göra är drömma bort nostalgiskt.
Forrest Griffin vs Antonio Rogerio Nogueira
”Little Nog” gjorde sin UFC debut på UFC 106, och vilken entré han gjorde! Han knockade Luiz Cane i under två minuter och fick sedan en stor match mot Forrest Griffin på UFC 118 som aldrig blev av. Ultimate Fighter-vinnaren drog på sig en axelskada, och ersattes av Jason Brilz. Nogueira vann matchen och båda herrarna tilldelades ”Fight of the ”Night”-bonus. Det var däremot många som tyckte att Brilz förtjänade domslutet, och frågan är då hur originalmatchen hade gått.
Griffin skulle möta Chael Sonnen på UFC 155, men hans motståndare gick vidare till större möjligheter för att coacha The Ultimate Fighter och sedan gå en titelmatch. Brassen erbjöd sig att ta matchen mot Griffin, men det blev Phil Davis som ställs mot Ultimate Figher-vinnaren i december. Nogueira har uppenbarligen ett intresse för matchen, men Griffin har nog inte många matcher kvar i sig, frågan är om en match mot ”Little Nog” blir en av hans sista.
Junior Dos Santos vs Alistair Overeem
Denna matchen kan, och kommer förhoppningsvis fortfarande bli av, men inget I denna sporten är garanterat, även om det är sannolikt. Dos Santos skulle ha försvarat titeln mot Overeem på UFC 146 innan holländaren, inte helt oväntat, åkte fast för doping. Jag blev väldigt sur, besviken och frustrerad, dock inte lika sur och besviken som Chris Weidman verkar vara över att inte vara nästa titelutmanare i mellanviktsdivisionen. Detta var en drömmatch mellan två av tungviktsdivisionens bästa strikers. Jag hade inte förväntat mig något annat än ett krig, och har svårt att se matchen gå längre än tre ronder. Jag hoppas på att Dos Santos besegrar Velazquez igen, så att vi får se hur denna matchen utspelar sig i oktogonen.
Georges St. Pierre vs Nick Diaz
Åter igen är detta en match som fortfarande kan bli av, men det beror på hur det går för dessa herrar i deras kommande matcher. Tack vare att Diaz inte kände för att gå på presskonferensen, blev han av med titelchansen, sedan blev St-Pierre skadad. Diaz besegrade först BJ Penn, och fick sedan själv smaka på en förlust signerad Carlos Condit som blev den nya tillfälliga mästaren medan St-Pierre återhämtade sig från sin knäskada. Då Diaz senaste match slutade i förlust, kommer han behöva vinna minst en match till innan han kan utmana weltervitksmästaren, och vem det kommer vara vet vi inte förrän den 17:e november då St-Pierre och Condit möts på UFC 154. Skulle St-Pierre och Diaz mötas tror jag att fansen blir de riktiga vinnarna.
Brian Stann vs Hector Lombard
Jag sager det redan nu, och efter att ha sett matchen tror jag de flesta av er kommer hålla med mig: Brian Stann mot Hector Lombard hade varit en bättre match än Lombard mot Tim Boetsch. Även om matchen bara hade varit helt ok så hade den ända med största sannolikhet varit bättre än den vi såg på UFC 149. Lombard skulle ha gjort sin efterlängtade UFC-debut mot den helamerikanse Stann, som fick hoppa av matchen på grund av en skada. Matchen vi fick istället var inte riktigt vad många hade förväntat sig, och kändes stundtals som en testosteronfylld tävling i aggressivt stirrande och fintande. Stann mot Lombard kan mycket väl ha blivit en tråkig match det med, men något säger mig att vi gick miste om en bra match. Stann förlorade senast mot Michael Bisping, och har ännu ingen match planerad. Lombard möter i sin tur Rousimar Palhares på The Ultimate Fighter: The Smashes-finalen. UFC matchar sällan vinnare mot förlorare, så matchen kan fortfarande bli av beroende på hur den matchen går. Men tills vi vet, är det en match som inte blivit av, och som jag fortfarande längtar efter.
Fedor Emilianenko vs Vem som helst i UFC
Tack M1-Global för att era kontrakt och marknadsföringspolicy gjorde så att vi aldrig fick se Fedor i UFC. M1-Globals kontrakt gjorde det så omöjligt för Ryssen att tävla i någon organisation där de inte var med och marknadsförde, och därmed tog en del av intäkterna. Detta var något Dana White vägrade att gå med på, och därmed blev det aldrig några matcher i UFC. Vi fick visserligen se honom gå fyra matcher i Strikeforce, men hade ni inte velat se honom möta Brock Lesnar, Randy Couture, Frank Mir eller Cain Velazquez? Med tanke på hur hans matcher i strikeforce gick så är det mycket möjligt att hans fall hade kommit i UFC istället, men det är ändå matcher jag drömt om sedan Pride upplöstes. Emilianenko hade förmodligen fått en titelchans direkt, och jag tror han hade vunnit mot både Couture och Lesnar. Jag tror dock att det hade tagit stopp där. Velasquez eller Dos Santos hade gett honom sin första riktiga förlust. Det är möjligt att han hade vunnit ytterligare en match mot exempelvis Mir, men jag tror att hans karriär hade tagit slut i UFC. Emilianenko är nu pensionerad, och kommer förmodligen inte återvända. Vi kan endast drömma om hur hans sista matcher hade kunnat utspela sig i UFC.
Fedor Emilianenko vs Josh Barnett
Dessa herrar skulle egentligen mötas på Pride Shockwave 2006, men amerikanen nekade matchen och hävdade att han inte var i optimal form inför evenemanget. Vi fick istället se Emilianenko möta Mark Hunt, men gräset är som vanligt alltid grönare på den andra sidan, och fansen skrek fortfarande efter originalmatchen. De bokades sedan in på en match på Affliction: Trilogy, den första augusti 2009, och vi var glada och förväntansfulla. Sedan gick Barnett och dopades sig, testade positivt för sterioder, och stängdes av. Varken matchen, eller galan blev av på grund av det. Som vi vet så kommer matchen inte bli av, såvida Emilianenko inte återvänder från pension, men det är inte troligt just nu.
Randy Couture vs Mirko ”Cro Cop” Filipovic
Teknsikt sett var denna matchen egentligen aldrig bokad, men det hade inte förvånat mig om UFC redan hade börjat ordna marknadsföring inför evenemanget långt innan Cro cop och Gonzaga möttes. När ”Cro Cop” kom till UFC var han en av de mest kända och fruktade tungviktarna inom sporten. Han dominerade Eddie Sanchez i sin UFC-debut, och alla trodde att han skulle göra detsamma mot Gabriel Gonzaga i en match som skulle avgöra nästa titelutmanare. Som vi har sett i alla Gonzagas highlights så slutade matchen visserligen som många hade förväntat sig, men med brassen som vinnare. Att Gonzaga skulle knocka Crop Cop med en hög spark var minst sagt otippat. Hade Filipovic vunnit så hade det blivit en titelmatch mellan han och Couture, en match som jag hade velat se.
Kroaten är känd för att ha bra nedtagningsförsvar, och jag tror matchen hade varierat mellan nedtagningsförsök från Coutures sida, ”dirty boxing” mot buren, och välplacerade slag och sparkar från Cro Cop så fort han hittat distansen. Det kan ha något att göra med att han var min första favoritfighter, men jag tror Cro Cop hade vunnit via en spektakulär knockout och blivit UFCs nya mästare i tungvikt. Det må låta absurt idag att föreställa sig Pride-legenden som UFCs tungviktsmästare, men är det verkligen så absurt att tro att Cro Cop hade kunnat slå Couture i tungvikt? Den kroatiske kickboxaren har återvänt till MMA och kommer möta Pedro Rizzo, men Couture är fortfarande pensionerad, och har inte uttryckt något intresse för att återvända.
Detta var några av mina personliga favoritmatchningar som aldrig ägde rum, och jag vill fortfarande se dem! Dessvärre lär de flesta av de ovannämnda matcherna aldrig bli av, och jag kan då inte göra mycket mer än att återskapa matcherna i UFC-spelet, eller skriva om dem nostalgiskt. Fighters kommer att åka på skador, bli sjuka, och vissa kommer bli avstängda, det är en oundviklig del av sporten. För varje match som äger rum kommer det finnas en som inte gör det.
Vilka inställda matcher längtar ni fortfarande efter?