Foto: Khim Hjern/MMAnytt
Boxning vs MMA. Vi har hört det många gånger. MMA-världen är inte så långt ifrån boxningsvärlden ändå om man ska titta på det kritiskt. MMA-världen har lånat flitigt från vad boxningen gjort under de århundraden de funnits. Men den största MMA-organisationen, UFC, har valt att aktivt göra sig av med många delar inom boxningen som ansågs självdestruktivt och dåligt.
HETAST JUST NU
Related Posts
Måndagskrönika: Grappling är en del av sporten, eller?
25 november, 2024
Måndagskrönika: Vad förstör arv mest – Förlust eller rädsla?
11 november, 2024
Måndagskrönika: Ilia Topuria, självsäker eller arrogant?
4 november, 2024
Måndagskrönika: Korruptionsskandal i UFC? – Inte helt omöjligt
28 oktober, 2024
UFC har istället för att ge makten till sina fighters, påtvingat sig den makten. De håller i spakarna, och de bestämmer vem som ska möta vem. Inom boxningsvärlden är det snarare tvärt om. Där är det fightern som håller i makten, så länge de har ett stort namn, medan organisationerna bara måste anordna matchen. Har man däremot inget namn inom sporten så har man ingenting att säga till om. Det finns givetvis både fördelar och nackdelar med detta och allt handlar om vilken position man befinner sig i.
I boxningsvärlden så finns det mängder av titlar. Alla boxningsorganisationer har skapat en egen titel och det är ett myller av olika titlar runt om i boxningsvärlden. Utöver det så finns det flera olika internationella ideella boxningsorganisationer så som World Boxing Alliance, World Boxing Organization och World Boxing Council, International Boxing Federation med mera som alla har en egen titel. Det är en jävla röra helt enkelt och om man inte är fullständigt insatt så är det omöjligt att hålla koll på allt.
Det var något som UFC ville ändra på – En organisation, en mästare.
Tanken är god, och tankesättet har fungerat. UFC är idag den största MMA-organisationen på jorden, och det är i den organisationen där en titel betyder något. Men det finns ett problem – Ett vinstintresse. Samtidigt kan de påstå hur mycket de vill att det är mästaren i jorden, men det finns fortfarande inget riktigt sätt att bevisa det.
Jag är troligen lite för hård dock, det finns ett ”problem” som är större än UFC också. Till skillnad från till exempel fotboll så är MMA inte en lagsport. I MMA är det endast en enda person det handlar om. Det är endast en enda person som går in i buren. Gör denna enda personen ett misstag, ja då kan det vara kört.
MMA spela på en skör tråd och det är samtidigt det som gör sporten så intressant så speglar det även de problemen som finns. Denna enda person kan bara gå matcher ett begränsat antal gånger per år. Detta gör att han/hon aldrig kommer att kunna gå match för att bevisa sig själv så många gånger som man skulle kunna önska. Samtidigt finns det alltid den här frågan om vem som egentligen är bäst alltid bakgrunden.
Till exempel så har UFCs tungviktstitel bytt händer 16 gånger sedan den infördes i februari 1997. Ingen har lyckats försvara titeln mer än två gånger. När man diskuterar de bästa i världen så kommer namn så som Anderson Silva, Georges St-Pierre, Fedor Emelianenko och andra stora namn upp. Men hur vet man egentligen att de är bäst i världen?
Vi vet alla vad hype är, majoriteten av oss påstår även att vi inte blir påverkade av det. Men det finns inte en enda människa i världen som inte är påverkad av det, oavsett hur mycket man känner till fenomenet. Upprepar man samma sak tillräckligt många gånger så blir det plötsligt en sanning. Jag satt själv och fnös åt UFC när de under tiden Pride var som störst gick omkring och skröt om att man var ”Champion of the world” när man vann en UFC-titel. De har tjatat om det här i åratal, och nu är det en sanning. Det finns en anledning varför politiker kör igång enorma reklamkampanjer lagom till val. När man syns mest, och hörs mest, kan man försöka säga vad som helst för att övertyga allmänheten om att det är sant.
Detta stämmer oftast inte däremot. Jag har i mina dagar inom MMA-världen träffat mängder av människor som tror att dom vet bäst, och är desperata att få allmänheten att tro att dom är det också. Självutnämnda experter är det gott om, men de som faktiskt tar ett steg tillbaka, vågar lyssna på omgivningen och är lite ödmjuka i deras tankar och idéer är oftast de som är de mest intressanta att lyssna på.
Men UFC har lyckats i sina reklamkampanjer. Du kan idag går in på ett MMA-gym var som helst i världen och frågar varför de tränar. De som tränar seriöst och vill bli professionella MMA-utövare säger alla att de vill tävla i UFC. De ska bli världsmästare, och då anser de att UFC är platsen de blir det på.
UFC har satt sig i en lite unik position. De är inte längre beroende på om deras fighters vinner eller förlorar, för deras egna varumärke tar inte skada av det. Om en fighter vinner så säger dom ”Det är klart han vann, han är en av de bästa i världen och han finns därför med i UFC”. Samtidigt kan UFC säga att förloraren förlorade på grund av att han inte är bäst i världen.
Intresset finns idag nästan bara för UFC inom MMA-världen, även om organisationer så som Bellator gör allt för att slå sig in. För närvarande är UFC herren på täppan. Men hur länge till kan de hålla järngreppet på MMA-världen? Medan boxning har utvecklats i århundranden så har MMA endast funnits som en officiell sport sedan början av 2000-talet. Vem vet vad de kommande 50 åren har att bjuda på.
