En av Sveriges främsta thaiboxare är redo för sin andra MMA-match på morgondagens ACB 54 i Manchester. Trots flera skador är självförtroendet på topp hos Rinkebysonen.
– Det krävs mycket för att få mig att backa, säger Hamza Bougamza till MMAnytt.
HETAST JUST NU
Related Posts
Abdulla Dayakaev om viktmissen: ”Lyckades inte svettas”
23 december, 2024
Robert Whittaker tror att Topuria slår Makhachev
23 december, 2024
Luke Thomas hyllning till Usyk: ”HAN ÄR ETT GENI”
23 december, 2024
Saenchai vinner Kings Cup för SJÄTTE GÅNGEN – 337 vinsten
23 december, 2024
Efter en gedigen karriär inom thaiboxningen, med allt från SM-guld till världstitlar, gjorde 26-årige Hamza Bougamza (43-5 thaiboxning, 1-0 MMA) sin efterlängtade MMA-debut i juni förra året. Det var på Scandinavian Fight Nights första gala i Solnahallen i Stockholm, som han tog sig an greken Makis Sioutis (0-2) och kammade hem en dominant vinst via teknisk knockout.
Det blev snabbt tydligt att Rinkebysonen hade en ljus MMA-karriär framför sig – och på lördag kliver han nu in i buren för andra gången. Hamza kommer nämligen möta rumänen Constantin Pirtea (0-1) under morgondagens ACB 54: Supersonic, som går av stapeln i Manchester Arena.
Känner sig ”elakare, hårdare och stabilare”
Matchen blev officiell för mindre än två veckor sedan, men Hamza förklarar att han redan tränat i månader inför galan.
– Jag har vetat om det i ett par månader och då har det bytts motstånd två gånger. Någon har varit för tjock och sådana saker, säger Hamza i en exklusiv intervju med MMAnytt.
Hur känns formen inför matchen?
– Det känns bra. Jag har tränat, men inte för hårt eftersom jag inte riktigt visste om det skulle bli av. Men jag har alltid vetat att det funnits intresse och så. Det känns riktigt bra nu och jag känner mig i bra form. Lite småskadad bara, men det är lugnt. Jag har aldrig gått en match och varit fullt frisk, liksom. Huvudet är på plats, mitt självförtroende är bra och jag känner att jag har utvecklats mycket i mina tekniker och egenskaper. Jag är en helt annan fighter – jag känner mig elakare, hårdare och stabilare i mina tekniker.
Vad vet du om Constantin Pirtea?
– Jag vet att han har en karatebakgrund och att han hållit på med MMA nu i ett eller två år. Det är det enda jag vet. Karatekillar kan vara lite aviga, lite som Lyoto Machida. De är lugna, skuttar lite fram och tillbaka och sedan exploderar de in med slag och sparkar. Jag har sett honom fightas i någon minut bara, några sekunder, och jag vet redan hur jag ska fightas mot honom.
Har fått ändra fram och tillbaka i träningen
Då motståndaren byttes vid två tillfällen har Hamza fått ändra om i sin träning en hel del de senaste månaderna. Först skulle han möta en grappler och fokuserade då på de bitarna, sedan skulle han möta en thaiboxare och la då mer fokus på det stående. Och nu ska han möta en karatefighter som han knappt vet något om…
– Sedan dess har jag bara tränat allt möjligt och underhållit alla bitarna. Jag känner att jag är i bra form. Jag har fått anpassa mig lite spontant, men det har ändå varit bra, säger han.
– Jag har bra människor runtomkring mig, bra tränare. Sasha Martinovic på Rinkeby Muay Thai, min stående coach, hjälper mig mycket. Och så har vi grabbarna på Allstars Training Center. Det är många som har hjälpt mig, speciellt Frantz Slioa och Mohammad Babadivand. Alexander Gustafsson och Reza Madadi har också varit inblandade och gett mig tips.
ACB – en växande organisation
ACB, eller Absolute Championship Berkut, är en rysk organisation som har gjort stora framkliv den senaste tiden. Nyligen debuterade organisationen i USA med en fullspäckad gala och allt fler stora namn väljer numera att skriva på för dem.
Hamza förklarar att de haft ögonen på honom sedan han gick en K1-match för dem i Tjetjenien.
– Jag har tidigare gått en K1-match för ACB, när de höll en riktigt stor gala i Tjetjenien. Då kallade de mig thaiboxningens Zlatan. Nu har de en MMA-gala i Manchester och de har länge varit intresserade av mig.
”Jag har tidigare gått en K1-match för ACB, när de höll en riktigt stor gala i Tjetjenien. Då kallade de mig thaiboxningens Zlatan.”
– Hamza Bougamza
Han fortsätter:
– De gillade min fightingstil såklart och sa att de ville jobba med mig i framtiden. Nu passade det bra för de ska hålla en MMA-gala och de har sett att jag gått över till MMA. Så det har varit lite sådär, jag vet inte om man ska säga tur eller flyt eller vad det än är. Men det är mycket bra killar på kortet, Luke Barnatt går huvudmatchen, Mike Wilkinson är med och lite andra som har kört i UFC. Det kommer vara ett fullspäckat kort framför närmare 22 000 i publiken.
Även om ACB är en stor organisation så har Hamza dock valt att endast skriva kontrakt för denna match, då han vill kunna vara öppen för andra möjligheter och inte känna att han binder upp sig för tidigt.
– De kommer hålla en till gala också i maj någon gång tror jag och de säger att de vill jobba med mig. Men jag har bara skrivit på kontrakt för en match, jag vill inte vara fast någonstans. Jag vill vara öppen för andra möjligheter och andra matcher också, för man vet inte vad som kan dyka upp när man gör någonting exceptionellt.
Hur många MMA-matcher vill du gå i år?
– Jag tar ett steg i taget och nu är det denna match som gäller. Men jag siktar på totalt tre, fyra matcher i år. Så jag räknar med denna match och förhoppningsvis tre MMA-matcher till innan året är slut.
Tänker fortsätta tävla i thaiboxning
Sist vi såg Hamza tävla var i november förra året. Till mångas förvåning var det dock i thaiboxning snarare än MMA, då han gick med i en fyramannaturnering på Rumble of the Kings: Awakening och vann WMC:s europatitel.
Han förklarar att han egentligen planerade att satsa helhjärtat på MMA:n, men att han inte kunde tacka nej när han hörde att Rumble of the Kings skulle göra comeback.
– Nu i efterhand känns det bra att jag gjorde det. Jag vill gå matcher hela tiden, konstant. Det får mig att hålla mig på topp och inte bli ringrostig.
Kommer du fortsätta tävla i thaiboxning?
– Jag kommer att fortsätta göra det, faktiskt. Jag tror att Rumble of the Kings kommer hålla en ny gala den 17 juni och då är det tänkt att jag ska gå om VM-titeln i thaiboxning. Det är inget som är klart än, men det snackas om det. Och förmodligen kommer jag gå en till MMA-match i maj på ACB. Så absolut, jag försöker gå varje månad. Så länge jag inte är skadad vill jag fightas och samla på mig mer erfarenhet, öppna mina sinnen mer och bli starkare i mina tekniker.
Han fortsätter:
– Jag kommer tävla i båda, sedan om jag skulle vara het i MMA:n och vara nära UFC – så absolut, då måste jag lägga bort thaiboxningen och köra MMA helhjärtat. Men just nu kör jag både och, det passar mig bra. För mig känns det bäst så.
Det är dock något speciellt med MMA:n för Hamza, som gett honom en slags nytändning. Han har redan fått flera erbjudanden från bland annat Glory, men är mån om att se hur långt han kan gå som MMA-fighter.
– Jag har fått bra erbjudanden från Glory och matcher i både Kina och Japan. Jag får erbjudanden konstant. Det där är bra pengar och jag kan bygga ett namn, men jag har fastnat för MMA:n och grapplingen. Jag tycker det är kul. Det har gett mig en helt ny motivation. Jag sa i början att jag skulle ge det ett eller två år, men nu är jag beredd att ge det mer tid. Men jag vill inte heller bli den som hållit på i 15 år utan att ha kommit till UFC.
Vill möta bättre motstånd
Då Hamza redan är en etablerad toppfighter inom thaiboxningen känns det en aning frustrerande för honom att ännu inte kunna ta sig an de mest rutinerade motståndarna i buren. Målet är UFC, men han vet att han får ta det steg för steg.
– Jag vill inte möta killar som jag är ljusår före ståendes och som är okej på marken. Jag vill möta bra killar och målet är UFC. Ska du möta de bästa i världen så måste du komma till UFC. Men jag har inte bråttom. Jag tar alltid en match i taget, men det är klart att man vill komma dit så snabbt som möjligt.
Just nu är det inte det lättaste att hitta starkt motstånd för Hamza, då många som känner till honom tackar nej.
– De som känner till mig och vet vem jag är, brukar oftast tacka nej. De vill inte möta mig. Men grejen är också, folk kan snacka och säga att jag inte möter några bra, att jag borde matchas bättre och det ena eller det andra. Men mitt record är som det är. Jag har 1-0 i record. Jag kan inte möta någon som har 6-0 eller 7-0 även fast jag vill – arrangören kommer inte tillåta det. De kan säga att det blir en missmatch. Så jag kan inte alltid möta de där bra killarna som jag egentligen vill möta. Jag har kört med vissa UFC-fighters och känner att jag är ljusår före dem ståendes, så jag vill möta bättre fighters.
”De som känner till mig och vet vem jag är, brukar oftast tacka nej. De vill inte möta mig.”
– Hamza Bougamza
Tills dess att han skapat sig ett större namn inom MMA:n tar han de hårda matcherna i klubblokalerna, förklarar han.
– Jag ser min sparring som de tuffa matcherna, fram tills jag kan möta bättre fighters i buren. Jag sparras med duktiga killar på Allstars. De flesta väger mer än mig, de ger mig bra motstånd och det blir roligt. Så matcherna i buren tar jag bara som de kommer just nu. Jag får hoppas att det är någon bra som är redo för mig – det krävs två för att fightas.
Gjorde MMA-debut med en meniskskada
Med sin thaiboxningsbakgrund är det uppenbart vad Hamza behöver jobba mest på för att bli en komplett MMA-fighter. Och han tycker sig ha gjort stora framsteg i grapplingen, även om han inte riktigt fick chansen att visa det i MMA-debuten.
– Jag känner att jag är riktigt bra på att försvara mig. Vid något tillfälle i matchen plockade han ner mig – och jag vände på honom direkt. Jag satt på honom och slog ett par slag, sedan började jag få ont i knät. Då hade jag en skadad menisk, så det gjorde jävligt ont. Det hände typ tre veckor innan matchen och jag kunde inte gå på en hel vecka. Jag haltade de sista två veckorna, det var liksom på den nivån. Så jag fightades med ett skadat knä på SFN och fick inte riktigt chansen att visa min fulla potential, men jag har blivit farlig i grapplingen.
Han fortsätter:
– När vi rullar i träningen så går jag på alla slags grepp när jag ser luckor. Jag har blivit farlig både offensivt och defensivt. Det är jävligt mycket som jag behöver utveckla, men jag brukar inte vilja lära mig allt på en gång och vara halvdan överallt. Jag fokuserar hellre på att bli riktigt bra på fyra, fem grejer. Lite som Reza med giljotinen, han kan göra den från alla vinklar och du är fast liksom. Jag är lite så. Jag är hellre grym på ett fåtal grejer än att jag är halvdan på en miljon grejer.
Kan vi kanske se dig grapplas mer på lördag?
– Absolut, man vet aldrig. Jag vill visa vad jag kan på marken också. Jag vill inte att folk bara ska se mig som en stående fighter och tro att de bara kan jaga nedtagning efter nedtagning. Jag vill visa att jag är farlig på marken. Som fighter strävar man efter att bli som komplett som möjligt. Man strävar efter perfektion, även fast det inte går. Du vill komma så nära perfektionen som möjligt och det är det jag jobbar mot. Jag jobbar hårt, kör alltid med bra killar som har alla slags bälten och det känns bra.
Går in i matchen med tre olika skador
Som Hamza nämnde i början av intervjun är han skadad även inför denna match.
Kan du berätta vad det är för skador?
– Jag har en sträckning på vänstra sidan av ryggen som rör sig ända ner till rumpan nästan. Den är jävligt jobbig, jag har haft jävligt svårt att träna och har fått knipa ihop ordentligt. Jag stukade även handen, så har jag slagit med den också. Så jag har haft den stukad i typ två veckor nu och när jag slår gör det skitont. Och sedan är min menisk inte helt 100 än, men jag känner att den har blivit starkare iallafall.
Kommer det här hålla dig tillbaka i matchen?
– Nej, det tror jag inte. Jag har fightats i VM med två spruckna knogar, förstår du? Efteråt har jag inte ens kunnat äta mat – jag har fått bli matad. På den nivån. Så när jag väl värmer upp, får min adrenalinkick och blir uppladdad så tror jag så mycket på mina tekniker och litar så mycket på mig själv att jag inte oroar mig för sådana saker. Jag litar på min teknik, min snabbhet, min styrka. Jag litar på mig själv och att jag är i bra form, så jag oroar mig inte som vissa andra gör. Jag fokuserar bara på mig själv och mitt självförtroende är alltid bra inför match, så det här kommer inte oroa mig.
Vad skulle krävas för att få dig att dra dig ur en match?
– Det är jävligt få saker som skulle kunna få mig att inte fightas. Det har hänt mycket. Jag fightades exempelvis när min farmor gick bort. Jag fick ett samtal en halvtimme innan tävling och körde på ändå. Jag har även varit sjuk och sängliggandes dagen innan invägning, men ändå fightats. Det enda som skulle kunna stoppa mig är läkaren. Annars har jag varit sjuk och haft alla slags skador men alltid fightats ändå.
”Det enda som skulle kunna stoppa mig är läkaren. Annars har jag varit sjuk och haft alla slags skador men alltid fightats ändå.”
– Hamza Bougamza
En gång tvingades Hamza dock dra sig ur en match. Anledningen? Han hade brutit armen.
– Jag kan inte fighas med en arm liksom. Annars har jag nästan aldrig gått en match helt frisk, det händer liksom inte. När man tränar så hårt är det lätt att få skador, men det krävs mycket för att få mig att backa.
Siktar på avslut i första eller andra ronden
Hamza siktar nu på att säkra ännu ett avslut och fortsätta klättra som MMA-fighter. Han skulle gärna få in en submission, men allt hänger egentligen på motståndaren.
– Jag ser mig själv kontrollera matchen från start, få honom att backa och tajma honom när han kommer in. Målet är att avsluta honom i första eller andra ronden. Jag skulle vilja ha en submission den här gången, men samtidigt så gillar folk att se stående action och det kommer ju börja ståendes. Jag ser mig själv avsluta honom i första eller andra iallafall.
Relaterad läsning:
-
Kampsportsgalan 2017: MMA:n får tio nomineringar – här är hela listan
-
Topp 10: Svenska MMA-fighters med potential att bli ”the next big thing”
Foton: Mazdak Cavian
