Denna post bör anses som en spoiler.
Nu är semestern över och äntligen dags att återvända till universet av MMA. Nu är man laddad för en rejäl MMA-höst och jag tänkte visa det genom att skriva ihop en genomgång av UFC87.
Det var ingen dålig gala detta. Stundtals satt hoppade jag i stolen, speciellt på Florian vs Huerta-matchen. Men det var flera som överraskade men några gick som förväntat. Om någon får för sig att läsa fulla genomgången så skulle en kommentar angående vad ni trodde om galan i helhet vara intressant. Jag kör en snabb genomgång av alla matcherna som sändes live. Och missa inte bonus-gifen längst ner där Dan Miragliotta tabbar sig ytterligare en gång genom att peta Heath Herring i ögat innan matchen börjat.
HETAST JUST NU
Demian Maia vs. Jason MacDonald
Till denna match säger jag bara: wow. Pouya har i sin ”inför UFC87” skrivit om att detta skulle bli en grappling-match på hög nivå. Han ljög knappast och detta är nog den mest tekniska matchen på denna gala. Och jag älskar det. Pouya nämnde också att Jason MacDonald inte hade den grappling-kunskapen som Maia hade och det bevisade Maia. Han avslutade denna ruskigt snygga match ganska sent i den tredje ronden med en rear naked choke. Så vem kommer Maia strypa ut härnäst?
Kenny Florian vs Roger Huerta
Till denna match säger jag bara: wow. Jag gick in i matchen i tron att Florian skulle förlora. Han överraskade ruskigt mycket och han växer verkligen i ögonen på mig varje gång. Från början var det mest ”den där realitysåpa-snubben” men nu börjar jag fundera på när han ska få sin bälteschans. Han gjorde flera gånger väldigt oväntade attacker och det gör att hans matcher blir spännande att se på. Han kan tekniken och han är snabb som en iller. Han kanske borde byta smeknamn från ”KenFlo” till ”Illern” istället, ”KenFlo” är det enda dåliga med honom just nu. Matchen gick distansen men det var inget man märkte av. Man ville bara ha mer hela tiden. Jag förstår verkligen hypen inför denna match men jag hejade på Huerta. Jag räknar dock inte riktigt honom som en förlorare efter detta ös. Det enda jag inte gillade med denna match var publiken som buade när ”Illern” blev utnämnd som vinnare.
Manny Gamburian vs Rob Emerson
Pitbullen vs realitykillen. Här förväntade jag mig en dominans från Mannys sida. Han har i de matcherna han gått sen TUF varit väldigt dominerande. Han är snabb och smeknamnet ”Pitbull” passar honom riktigt bra. Sen började matchen, 12 sekunder senare och två klockrena träffar från Emersons nävar så ligger Manny med ryggen på golvet. Släckt. Det är bara att ta av hatten för Emerson för en vacker knockout.
Cheick Kongo vs. Dan Evensen
Dan Evensen berättar att han är en riktig viking och äter varg till frukost. Norrmannen har anlänt till oktagonen och är riktigt taggad när han går in på arenan. Och tandskyddet där det står ”Viking” på är en fin touch. Kongo går lite lugnare in och kysser sin högra hand om och om igen, är det möjligen en knockout vi väntar oss? Matchen startar och Kongo får till en rejäl slam på Evensen utan att följa efter. Kongo står och straffar Evensens ben tills domaren tröttnar och ställer upp dom igen. I slutet av första ronden är det märkbart att Kongos sparkar har gjort sitt, Evensen haltar. Kongo får till en hög vänsterspark mot magen på Evensen, han drar ner händerna här och Kongo svingar över en höger som landar snyggt på hakan. Evensen åker i backen och Kongo flyger efter och avslutar. Tråkigt för Evensen, men Pouya hade rätt i sina förutsägelse på vad som skulle hända i denna matchen. Nu är Kongo hypad.
Heath Herring vs. Brock Lesnar
Äntligen är det dags för Brock Lesnar att gå en match igen. Jag har varit nyfiken på vad Lesnar kan göra efter lite träning. Han är riktigt stor och har slag-potentialen men tekniken saknas. Herring har, som han själv säger, mött en hel del stora killar och har potential för vinsten. Matchen startar och Lesnar flyger bokstavligen ut, men Herring hoppar undan. Lesnar tar ett halvt varv runt oktagonen och ställer sig framför Herring igen, dags för boxning. Det första slaget Lesnar skickar in landar, och landar bra, Herring gör en bakåtvolt men kommer snabbt upp till fötterna igen och hamnar i Lesnars strypgrepp mot buren. Mina tankar här är ”var Herring verkligen förberedd för Lesnars storlek?” Svaret lyder ett ganska självklart nej och matchen fortsätter med Lesners dominans. Stora knän mot kroppen får mig att säga ”ouch” men nu har farten tagit slut. Första ronden är över och Herring har blodats upp, nu ska Stich sätter ihop honom igen.
I nästa rond har Herring lite mer självförtroende. Han börjar med att skydda sig från ett nedtagningsförsök men de är snart nere på golvet igen. Här visar det sig att Lesnar faktiskt tränat lite sen förlusten mot Mir. Han får till en full mount men Herrings teknik är bättre, han lyckas komma ut ur detta snabbt. Tekniken hjälper dock inte mot storleken i detta fall och Lesnar fortsätter att dominera Herring ronden ut. Herrings ansikte ser inte vackert ut här och frågan är om han verkligen kan se ordentligt.
Rond tre inleds med ett knä som ekar i hela arenan. Men nu har Herring fått nog, nu är det dags att sätta fart och han rusar in i Lesnar och trycker upp honom mot buren. Detta håller inte länge och Herring ser ut som en vante när Lesnar trycker ner honom i marken. Knäna flyger och Herring håller fast för glatta livet. I nästa stund har Lesnar krypit upp i en full mount igen men efter att Herring räkat så är Lesnar borta från mounten. I det här läget kan jag bara tänka mig blåmärkena på sidan av kroppen Herring kommer ha dagen efter. Lesnar fick tag på ryggen sittandes och försöker sig på en katastrofal rear naked choke utan något intresse i. Var tekniken verkligen så mycket bättre än förra gången? Slutledningen av denna rond var att Lesnar kunde ha avslutat machen tidigt men klarade inte av det.
Lesnar vinner denna matchen med kramkalas. Men jag måste erkänna, ett spännande kramkalas. Men med bara sin tredje professionella MMA-match och en vinst mot Herring så kan det kanske gå bra för Lesnar i framtiden. Men han har fortfarande inte övertygat mig fullt ut. Han behöver mer teknisk träning.
Georges St. Pierre vs Jon Fitch
Matchen går ut fort och ner fort. GSP tar lätt ner Fitch på golvet och nu börjar tekniken rulla. GSP ser allt Fitch försöker kasta i förväg likt någon slags Jedi-mästare, han skyddar sig mot en armbar mycket skickligt och håller Fitch i kontroll. Man förstår att GSP håller i bältet. GSP släpper upp Fitch och de kommer upp på fötterna. GSP skickar dock ut händerna och träffar Fitch på hakan, Fitch rasar i backen. GSP hakar på efter och försöker här avsluta honom men får aldrig riktigt till den här klockrena träffen han letar efter. Fitch är däremot rätt så groggig och när de kommit upp på fötterna igen så vobblar Fitch på ganska bra. Han håller sig inte på fötterna länge och GSP hamnar i Fitchs guard igen. GSP passerar Fitchs guard enkelt, detta är första gången någon gör detta på Fitch någonsin. Och inte nog med det, GSP fortsätter mot en full mount men hinner inte göra mycket innan ronden är över.
I rond 2 är Fitch igång igen, han är kvick och alert, men GSP är den som styr. Det är nu som boxningsträningen kommer till sin rätt och det var i en sån här utväxling GSP förlorade sitt bälte förra gången. Fitch är snabb med jabbarna och tar över styrningen av matchen, Fitch är helt klart den som är den bättre på boxning. GSP försöker sig på en nedtagning men lyckades denna gång inte. Efter jabbningar som landat lätt och två spinning back fists från GSP så blåser dom av ronden.
Fitch går i den tredje ronden ut med ett leende och boxningen fortsätter och här får GSP in en kalaskula och Fitch flyger bakåt ner på golvet. GSP plockar ryggen och försöker avsluta med en strypning men lyckas inte helt. Fitch hoppar efter att ha flytt från strypningen in i GSPs guard men håller inte kvar honom här länge. GSP kravlar ut mellan Fitchs ben och har efter detta kontroll på Fitchs kropp men inte i någon guard. De kommer snart upp på benen igen. En spark senare är Fitch vobblig på fötterna igen. Han får smaka ett knä och en spark. Här börjar det se farligt ut för Fitch och han lutar sig nästan hela tiden mot buren. GSP gör en nedtagning och de ligger där tills de sista 15 sekunderna av ronden är slut.
Här var det inte slut, eftersom detta är en bältesmatch så har vi fem ronder och Fitch går ut som vanligt i den fjärde ronden. Han ser än en gång pigg och alert ut och de fortsätter boxas. Denna gång är det GSP som har börjat blöda under hans vänstra öga men GSP kör detta lungt och metodiskt. Här går det ganska fram och tillbaka, jabbarna flyger och i slutet av ronden så visar GSP prov på sin balans. Han hoppar på ett ben baklänges över nästan hela oktagonen och Fitch klarar inte att få ner honom. Så fort Fitch släpper tag om hans ben vänder GSP på kölen och får ner på Fitch på golvet. GSP avslutar ronden med ett snabbt försök på en hälkrok men får inte till den.
Dags för femte och sista ronden. Fitch har visat stora prov på vad han klarar av. Vi kör igång med boxning här igen och GSP slår till en kraftig jabb som får Fitch att snubbla till lite. Fitch ger dock inte upp och han får snart äta en spinning backfist som snurrar till honom lite mer men han skakar av det med ett leende. Dock gör han detta på ryggen med GSP över sig så han kanske inte har så mycket att le över här. Efter att Fitch har fått mycket bestraffning från GSPs sida kommer dom upp på benen igen, dock bara i cirka 5 sekunder när GSP tar ner Fitch ytterligare en gång. Vi kommer inte mycket längre härifrån och matchen blåses av. GSP är här den självklara vinnaren men han lyckades inte avsluta. Fitch är långt ifrån en förlorare efter denna uppvisning.
BJ Penn hoppar upp i ringen efter detta och vill få till en match mot GSP. Något jag verkligen skulle vilja se, de måste bara se till att hamna i samma viktklass först, men det lät som det inte skulle bli något problem.
Bonus: Dan Miragliotta petar Heath Herring i ögat innan matchen går igång.