En stabil gala är att vänta denna gång med mycket stående fighting på huvudkortet. Kul också att alla fighters nedan är relevanta för sina respektive viktdivisioner, med undantag för Al Turk då. Och ungefär så här kommer det se ut i Berlin:
Rich Franklin Vs. Wanderlei Silva
HETAST JUST NU
Related Posts
Khabib avslöjar: Den tuffaste motståndaren jag någonsin mött”
2 december, 2024
BEKRÄFTAT: Colby Covington är tillbaka!
16 november, 2024
(Snälla Gud låt Wandy vinna) Detta är en fight som sker mellan två viktklasser, närmare bestämt 195lbs. Vi har två fighters som troligen sett sina glansdagar men som fortfarande är intressanta på grund av sitt stora underhållningsvärde. Vinnaren kommer att få en nystart medan förloraren verkligen balanserar på kanten till avgrunden, speciellt gäller detta för Yxmördaren. Vem vinner då denna svårbedömda fight?
Franklin har fler verktyg i sin låda men saknar den där riktiga knockout-kraften, även om nog Nate Quarry skulle protestera mot det senare påståendet. Wanderlei Silva har visserligen inte bara sina korta krokar och knän, utan är även kompetent på marken, men det som gjort Silva till en av de mer populära MMA-utövarna i den korta MMA-historien är hans aggressiva ”standup”. Silva har sagt att han ska knocka Franklin eller bli knockad själv och det är också vad som kommer att hända. Det finns en risk att Franklin plockar isär Silva med sina oortodoxa slag och sparkar men jag tippar med hjärtat på Silva.
Yxmord.
Cheick Kongo Vs. Cain Velasquez
Det här är ungefär så relevant en fight i tungviktsdivisionen kan bli utan att vara en titelfight. Kongo är en fighter som UFC gärna velat se lyckas och som man senast matchade mot en riktig fullblods ”can” i Antoni Hardonk. Även Velasquez körde över sin ”can”, UFC-debutanten Denis Stojnic. Det här kommer bli ett ursinnigt krig mellan två killar som båda vill bli nästa tungviktskung.
Velasquez har en brottarbakgrund och är en mer komplett fighter än Kongo som inte trivs på marken men som är ett monster stående. En annan fördel för Kongo är hans erfarenhet av de lite större fighterna, något som Cain Velasquez helt saknar. Jag tror att boxningen kommer att vara knivskarpt jämn men att Velasquez kommer att kunna kontrollera klinchen och kunna ta fighten till marken när han vill. Kongo kommer att nötas ned, han är helt enkelt en för ensidig fighter för att kunna nå den absoluta toppen, men han kommer se bra ut som ”stepping stone” för Velasquez.
Cain Velasquez fortsätter sin bulldozerlika färd mot bältet.
Mike Swick Vs. Ben Saunders
Det här kan mycket väl bli ”Fight of the night” då ingen av dessa båda herrar är blyga stående. Saunders sågs senast med ett antal hårda knän i ansiktet på Brandon Wolff, ett avslut som var bland det brutalaste som skådats i en oktagon under senare år, det tog aldrig slut. Saunders framstår i intervjuer som fullständigt galen, mer på grund av sin uppsyn än på vad han säger, vilket nog är en fördel för någon som slåss för brödfödan. Mot en smart och skicklig fighter som Swick, som visat att han kan hänga med de bästa i divisionen, kan den här ”i just wanna fight”-attityden dock skapa problem för Saunders.
Snabbhet i händerna av den kaliber som Swick har, är något som inte går att träna upp, det har man bara, och att möta en sådan fighter är svårt om man som Saunders till stor del litar på räckvidd och kraft. Swick är för snabb, träffsäker och smart för den relativt oerfarne Saunders.
Swick knockar Saunders, Matrix style.
Marcus Davis Vs. Dan Hardy
UFC har sagt att de bara är intresserade av fighters som är eller kan bli utmanare till titeln, men de kommer alltid ha plats för fighters som Marcus Davis. ”The Irish Handgrenade” tycker om att byta slag och ger sig aldrig, han kommer att vara kvar i UFC så länge han fortsätter att vinna då och då. Nu har Davis inte alls varit dålig sedan han efter TUF gått från ren boxare till mer komplett fighter, men vid slutet av dagen har han ändå mer hjärta än talang. Han kommer inte bli champ men han kan slåss och är dessutom bra på att sälja en fight till mainstream-publiken. Den här gången försvarar Davis aggressivt sin irländska bakgrund, mot en Dan Hardy, som menar att Davis bara utnyttjar den för att bli populär i Storbrittanien. Hardy kör en Tito och retar upp sin motståndare ordentligt.
Om Davis inte kan kontrollera sina känslor och blir allt för slarvig och aggressiv kommer han få problem mot britten, som har en stor arsenal stående i och med sin bakgrund inom Tae-kwon-do och Muay thai. Om Davis behåller sitt lugn och utnyttjar sin boxning samt kanske tar ned fighten på marken ett par gånger kommer han att sätta spolingen på plats.
Davis fortsätter göra reklam för IRA med en underhållande beslutsvinst.
Spencer Fisher Vs. Caol Uno
Uno har redan haft en framgångsrik karriär i UFC under 2001-2003 med en oavgjord fight mot B.J. Penn som främsta merit. På senare år har han bland annat avslutat Ishida med ett stiligt RNC i kvartsfinalen av DREAM:s lättviks Grand Prix 2008. Uno är veteran i ordets mest positiva bemärkelse.
Fisher är den typ av fighter som Dana och mainstream-publiken verkar älska, en grovarbetare i oktagonen som ger allt, men utan den där extra finessen som exempelvis Penn eller Uno har. I den här fighten får Fisher bekänna färg, om han inte ska cementeras sig som en ”gatekeeper” bör han vinna den här fighten. Problemet är att hans brottning är för svag och därför kommer han att bli dominerad i klinchen. Japanen kommer att kunna ta ned fighten på marken och där är det bara en tidsfråga innan fiskarn blir utstrypt.
Fisher blir fiskmat via RNC.
Mirko Cro Cop Vs. Mostapha Al Turk
Cro Cop smsade Dana och sa att han ville göra ett nytt försök att nå titeln, och så var han tillbaka i UFC. Mot sig får han britten Al Turk, som vi senast såg trasas sönder av UFC 99-kollegan Kongo. Frågan är om det inte behövs en riktigt imponerande vinst här från allas våran kroat om han skall kunna bli intressant igen.
Så länge Cro Cop kan hålla det här stående kommer han att vinna mot den mer oerfarne och mer markorienterade Al Turk, men med tanke på hur han sett ut tidigare i UFC så kan det blir en smärtsam väg mot pensionen för Filipovic. Men nog kan man förvänta sig att Cro cop trycker bort Al Turks nedtagningsförsök på sitt karakteristiska sätt och till slut träffa med sin patenterade spark.
Mirko återupptättar sitt goda rykte och blir relevant igen.
