Cleeaaaaan out!
HETAST JUST NU
Jag har helt köpt ”hypen” för Evans/Rampage och är riktigt laddad inför natten. Båda dessa herrar kan snacka skräp och de har lyckats hålla igång sitt ordkrig allt sedan de coachade i TUF. Nu senast var det Rashad som anklagade Rampage för att låtsas vara korkad och på så sätt spela på stereotyper om svarta. En del är trötta på deras omogna gnabbande, men inte jag. Låt Rampage börja yla. Och så här kommer det att gå:
Quinton Jackson vs. Rashad Evans
Det är den här typen av fajter som gör att mitt intresse för mma aldrig verkar dö. Två fajters som är på toppen av sin karriär och som både har vad som krävs för att vinna en sådan här fajt.
Rampage är en riktig veteran inom sporten som har utvecklats mycket sedan han ”slamade” sig ur det mesta i Pride. Nu är det boxning som gäller för Rampage som med sin solida haka och nävar av betong är en av de mer svårslagna i divisionen. Rampage har dock inte speciellt lätt i steget utan står ganska tungt på marken, vilken den lättfotade Rashad borde kunna dra nytta av. Men, det räcker med ett enda slag träffar för att Rashad ska gå ned. Evans har kanske inte glaskäke, men hans haka är betydligt skörare än Rampages. Det ska också bli intressant att se om Evans försöker ta ned Rampage, men troligast är att fajten blir stående. Vem vinner då?
Jag ser Rampage som segrare då han kan ta slag bättre än Rashad och samtidigt själv har mer kraft i slagen.
Rampage knocks Rashad clean out.
Michael Bisping vs. Dan Miller
Bisping är en fajter som ligger precis under den absoluta eliten av mma-fajters och som tenderar att förlora när han möter de bästa såsom Henderson, Silva och Evans. Han är snabb på fötterna, har bra jabb och har konditionen att fortsätta en hel match. Vad han saknar är det där riktiga knockout slaget.
Miller har lite av samma problem som Bisping, och kan drar det korta strået så fort han möter eliten. Men att förlora mot Sonnen och Maia är knappast något att skämmas för. Frågan är om Millers brottning är bra nog för att hålla nere en Bisping som har visat att han kan komma upp från ryggläge när han behöver.
Det här en välmatchad fajt som med största sannolikhet kommer gå alla femton minuter och där jag ser britten vinna ett knappt beslut.
Rule Britania!
Todd Duffee vs. Mike Russow
Obesegrade Duffee borde inte ha några problem kompetente men något ensidige brottaren Russow. Framför allt kommer Duffees fysik, explosivitet och klincharbete att fälla avgörandet. Kul att tungviktsdivisionen, som traditionellt brukar vara den svagaste i UFC, är den mest intressanta just nu. Kanske kan Duffee göra att visst avtryck i divisionen efter en imponerande insats i oktagonen.
Mest muskler vinner.
Antonio Rogerio Nogueira vs. Jason Brilz
Det är ingen lätt uppgift för Brilz att komma in som ersättare för Forrest Griffin och ta sig an lill-noggen. Nogueira har, trots att han är 205 poundare, alltid hamnat lite i skuggan av sin tvillingbror. Detta trots att Rogerio även han var framgångsrik i saknade Pride. Till skillnad från sin bror är dock lill-nog fortfarande i sin ”prime” och ser ut att kunna ställa till en del oreda i divisionen.
Jag har svårt att se hur Brilz skulle vinna det här. Stående kommer han inte kunna mäta sig med meriterade boxaren Nogueira och om han använder sin utmärkta brottning för att ta det till marken kommer han att ha stora problem med Nogueiras BJJ.
Lite mindre Nogueira håller Pride-fanan högt.
Diego Sanchez vs. John Hathaway
Sanchez har ett psyke av stål och har genom ren vilja nått längre i sporten än vad hans talang egentligen tillåter. Mot B.J. såg vi dock att det finns gränser för vad YES! kan åstadkomma i oktagonen då Sanchez blev fullständigt utboxad. Nu är han därför tillbaka i welterviktsdivisionen. Mardrömmens styrka är högt tempo och bra kontroll på marken. Obesegrade Hathaway måste vinna i klinchen för att en chans här,men det tror jag inte han gör. Diego är en bättre brottare och kommer att hålla det stående om han så vill. Där kan han släppa lös sina effektiva men något robotmässiga 1-2-3 kombinationer.
YES! YES! YES!