En av de mer medelmåttiga galorna på ett bra tag och efter Fedors mäktiga vinst förra lördagen känns det här som ett klart nedköp. Men UFC är alltid UFC. Ett huvudkort som är svagt bäddar ändå för positiva överraskningar och så här kommer det att gå:
HETAST JUST NU
Related Posts
”Ny nivå av uppskattning” säger Dan Hooker
10 januari, 2025
Khabib avslöjar: Den tuffaste motståndaren jag någonsin mött”
2 december, 2024
BEKRÄFTAT: Colby Covington är tillbaka!
16 november, 2024
Randy Couture vs. Brandon Vera
Tiden då Vera ansågs självklar som en framtida mästare är sedan länge förbi, och frågan är om han ens kommer att nå en titelfajt som lätt tungviktare. UFC värderar honom dock högt, då han är nyckeln till den filipinska marknaden för dem. Allt sedan Vera togs ned på marken av Sylvia och Werdum har han sett skakig ut, kompetent men utan det där lilla extra som du behöver för att vinna de verkligt viktiga matcherna.
Trots detta är denna fajt svårbedömd, eller kanske just därför är den svårbedömd. Vera mot Couture blir en klassisk ”striker” vs. ”grappler”. Det handlar om vem av dem som bestämmer var fajten hamnar. Vera saknar vinnarskalle, det gör inte Couture men jag tycker ändå att kapten Amerika har tappat lite på senare år och jag tror att han kommer få svårt att ta ned och kontrollera Vera på marken.
Vera är riktigt bra stående och varje gång Couture går in i klinchen riskerar han att bli knockad. Och även om Couture kommer in på kroppen på sin motståndare är jag inte säker att han kan undvika knän och armbågar. Gammal är inte alltid äldst.
Vera får fortsätta visa upp sina svårartat fula tatueringar i UFC
Mike Swick vs. Dan Hardy
Jag imponerades av Hardy i fajten mot tvärilskne låtsasirländaren Marcus Davies, men jag imponeras än mer av Swick meritlista. Swick är en komplett MMA-fajter som passar perfekt som welterviktare. Snabba händer och möjlighet att när som helst gå på nedtagning ger Swick en klar fördel mot den mer boxningsälskande banditen. En vinst här ger Swick ett riktigt bra utgångsläge när nästa utmanare för titeln ska koras.
Swickotin and the bandit
Michael Bisping vs. Denis Kang
En av de mer överskattade under UFC:s flagg, Dennis Kang, möter en av de mer underskattade i Greven Bisping. Trots en förnedrande förlust, där Bisping trots desperata skrik från ringhörnan envisades med att röra sig mot Hendersons ”power hand”, tycker jag att Bisping förtjänar en del respekt. Han har de senaste åren visat att han har snabbheten och fortarbetet att boxa ut de allra flesta. Kang kommer att jaga och kanske få några nedtagningar men till slut kommer han att förlora på poäng.
Grefen håller Kang kort
James Wilks vs. Matt Brown
Willks är bra på marken och såg senast mot Damarques Johnson ut att ha en helt ok thai-klinch. Om man tittar på ren talang och färdighet är TUF-vinnaren Wilks överlägsen sluggern Brown. Men, Brown har en förmåga att på ren viljestyrka och tuffhet köra över motståndare han borde förlora mot. Matt har också blivit en mer allsidig fajter sedan sin medverkan i TUF. Brown kommer kunna använda sin styrka och aggressivitet för att hålla fajten stående samtidigt som han överöser en allt desperatare britt-amerikan med allt vad en MMA-gottepåse innehåller av slag, sparkar och armbågar.
Brutal knockout-seger av Matt ”mofo” Brown
Ross Pearson vs. Aaron Riley
En ”Journeyman” som Riley är inte i England för att vinna, men en så pass erfaren och allsidig fajter har alltid en chans. Dock ser jag inte hur han ska kunna hålla mot när den hungrige britten Pearson kommer rusande mot honom. Pearson kan han också, både stående och på marken, och han kommer till slut att nöta ned Pride/IFL-veteranen Riley.
Brittisk arbetarklass FTW
ps.
Heja Sverige!
ds.
