Rich Clementi (38-18-1) ska som bekant möta Reza Madadi på Superior Challenge 7 den 30 april. Låt oss av den anledningen ta oss en liten titt på Clementis karriär och senaste match mot Aaron Derrow (se ovan).
HETAST JUST NU
Related Posts
BEKRÄFTAT: Colby Covington är tillbaka!
16 november, 2024
Dan Hooker om framtiden – ”Topp 5 eller Conor McGregor”
23 oktober, 2024
Rich var en fighter som startade sin karriär tidigt (1999), 23 år gammal. Han fick det direkt kämpigt och förlorade sina två första matcher på domslut. Han fortsatte dock tappert och jobbade upp sitt record till 3-2 innan han åkte på nästa loosing streak som innebar tre förluster i rad varav två var på armbars. Han strävade dock på och kämpade vilket innebar att han lyckades vinna mot Charles Bennet (24-21). Månaden senare förlorade Clementi mot Pete Spratt vilket var första förlusten på TKO. Spratt var lovande och även om han nu har ett record på 21-19 så hade han då ett på 7-1 innan mötet mot Rich. Det var efter detta Rich karriär kickade igång på riktigt och 2001-2002 blev en grymt bra tid för honom.
I slutet av 2002 hade han ett record på 13-6 och hade njutit av en win streak på hela nio matcher i rad. Det fick honom att få chansen i UFC på UFC 41 – Onslaught mot Yves Edwards som gick till matchen med ett record 21-7-1. Edwards var bättre än Clementi som förlorade i tredje ronden via en RnC. Rich Clementi fick då lämna UFC och visade goda resultat i ZST bland annat där han vann tre matcher samma kväll (2004). Alla på enhälliga domslut. Men under samma kväll, slogs han för fjärde gången i finalen och skadade tyvärr ögat mot Marcus Aurelio. Rich var också med i ett spektakel i ZST när han slogs mot bröderna Hiroki (mer om det nedan).
Efter en förlust mot David Gardner två månader efter sina fyra matcher i ZST så var det dags för nästa win streak som även den innebar nio segrar. Bland annat slog han den, i början av sin karriär, alldeles för hårt matchade Fabio Holanda som mött dessa duvungar i sina tre första matcher: Thiago Silva, Jay Hieron och Drew Fickett. Holanda torskade mot dom alla. I sin sjätte match mötte Holanda Clementi och fick stryk även där. Rich Clementi var på gång!
TUF 4
Han behövde tuffare motstånd och med ett record på 26-9-1 sprang Clementi in i Caol Uno på K-1 Hero’s 4 och förlorade på enhälligt domslut. Det var efter det Rich fick chansen i TUF 4 som fokuserade på UFC-veteraner som fick en andra chans. Där förlorade han mot Shonie Carter, men fick ändå chansen sen i UFC på underkortet mot Din Thomas. Clementi torskade även den matchen på RnC och fick troligen en ”sista” chans mot engelsmannen Ross Pointon två månader senare i UFD. Clementi vann mot Ross på en RnC och fick därmed stanna kvar i UFC där han tre månader senare mötte Roan Carneiro och förlorade på enhälligt domslut.
Ett slut blir början på något nytt
Med ett record på 28-12-1 blev Rich för andra gången kickad ur UFC och vann en imponerande vinst mot Kyle Gibbsons via RnC. UFC gillade den matchen och Clementi fick direkt en ny chans i organisationen. Clementi visade då återigen upp sin livsfarliga RnC som han sänkte in på Anthony Johnson som faktiskt var obesegrad innan den matchen och det tål att påpekas att Clementi tog matchen på blott två veckors notis. Clementi slogs dock sen en match utanför UFC, som han vann, innan han återvände med ett nytt kontrakt. Han var inne i ännu en av sina win streaks och slog först Melvin Guillard (på favoriten RnC) i något av en hatmatch. Det hela hade att göra med att Rich Clementi och Melvin Guillard tränade ihop inför det att Melvin var med i TUF 2. Efter det går historierna isär lite som de tenderar att göra vid bråk, men den mest allmänt kända historien är den att när Clementi slagit en kille i en mindre organisation, precis efter matchen mot Johnson, så ska Clementi sett Melvin i publiken och sträckt ut handen till honom i tron att Melvin ville gratulera. Melvin slog då till Clementi i ansiktet inför vittnen. Melvins omogna stil hade, enligt honom själv, med att göra att Clementi ska ha varit avundsjuk då Melvin kom in i TUF 2. Såhär uttryckte Melvin det:
When I became successful, instead of congratulatin me, he kept stabbing me in the back. I just got tired of it
Clementi bad då UFC om att få en match mot Melvin och UFC såg förstås värdet i fejden och lät det hela ske. Efter det att Clementi slagit Melvin hånade han sin halvt medvetslösa motståndare som när Rich vände sig om stormade upp och efter honom. Domaren Herb Dean kom emellan och stoppade det hela innan en möjlig skandal skulle ägt rum i bästa Paul Daley-stil. Men Melvin Guillard blev avstängd under en tid som följd.
Win streaken fortsatte med ett delat domslut mot Sam Stout och ett enhälligt domslut mot Terry Etim. Detta var utan tvekan Rich Clementis tid. Jag minns det mycket väl att jag vann en del på Clementi som underskattades i stort sätt varje match.
Tillsist för tufft motstånd
Clementi hade kämpat sig upp en del i rankingen vid det här laget vilket normalt fyra raka vinster i UFC givetvis innebär. Han fick möta Gray Maynard som malde sönder honom totalt. Så då var win streak nr tre slut, men Clementi fick en chans till i UFC förstås och mötte då Gleison Tibau. Rich blev strypt av en giljotin i första rondens slut och förlorade sin andra match i rad och fick återigen lämna UFC.
I Adrenaline MMA mötte Clementi en man vars namn är lite småkul för oss i Sverige då han heter Omar Zapata som han lyckades vinna över. Clementi skadade sig genom att bryta nyckelbenet i matchen efter mot Kyle Jensen bara 40 sekunder in i rond 1. Men fem månader senare var Clementi tillbaka och vann mot Chris Stringer på en triangel och sen Mike Budnik (11-4) på sin favorit-RnC.
Quinn Mulhern
2010 mötte Clementi en av supertalangerna jag tidigare flaggat för kan bli en stjärna. Hans namn är Quinn Mulhern (14-1) och han innehar det enade King of the Cage-bältet (Kanada+världen) i weltervikt. Clementi var den första av sex som Mulhern vann mot under 2010. Men som alltid tidigare gick Clementi vidare genom att borra ner huvudet och köra på som om inget hade hänt.
Det tog dock nästan fyra månader innan nästa match och det är inte vanligt för Rich. Clementi slog sedan Glen Cardoza och Lenny Nelson i somras på armbar respektive RnC.
Ups and downs
I höstas (september) var det dags för Clementi att testa vingarna i Bellator, ja varför inte? Han mötte Carey Vainer (10-3) och förlorade en extremt jämn match på delat domslut. Tre månader senare, i december, var dock Clementi tillbaka som vinnare och slog Felipe Enomoto i Cage Wars, på en armbar.
Sen är vi framme vid hans förra match som alltså gick mot Aaron Derrow (10-2) på Titan Fighting Championship, på samma gala Tim Sylvia åkte på däng av Wagner.
Josh Hinkle åt vänster laddar upp en spark
Nu närmast, den åttonde april, ska Clementi möta Josh Hinkle på Rogue Warrior Championship i Texas. Josh Hinkle är absolut ingen duvunge utan har ett record på 8-2 och är något av en uppkomling.
Han har ännu inte mött något känt namn men ändå slagit sig in på plats 271 på världsrankingen. Om man jämför det med Aaron Derrow som är rankad 125 i världen (126 innan han slog Clementi) så får man en ungefärlig bild av läget. Men Clementi blir bättre desto bättre motstånd han möter så man kan aldrig riktigt räkna bort Josh Hinkle.
Sen står Reza Madadi på tur i Stockholm, Sverige den 30 april.
Vem är då Rich Clementi som bär smeknamnet ”No Love”?
Rich Clementi har åkt berg och dalbana i världsrankingen under sin tuffa karriär. Han har gått 58 matcher och förlorat ungefär 1/3 vilket säger litegrann vad för typ av fighter han är. En krigare verkligen som under bra kvällar kan slå ruskigt bra motstånd högt upp i världsrankingen, men samtidigt är han själv just nu rankad som 233 i världen.
Under sin karriär har Mr No Love slagits i ungefär trettio olika organisationer och fått vinna på de största av galor och förlora snöpligt som senast efter att ha dominerat hela matchen.
Rich snackar inte så enormt mycket om sig själv och inte ens på sin egna hemsida skriver han om sin bakgrund eller något egentligen om sig själv annat än att han fightats mer än femtio fighter som proffs. Han startade som många i staterna med att brottas i High School och älskade verkligen UFC när det dök upp i december 1993.
En av anledningarna till att Rich inte berättat så mycket om sin bakgrund egentligen är, vad det verkar, på grund av att han haft en tuff uppväxt. Något han bara berört i förbifarten under en del intervjuer och kanske är det också därför han både blivit en tävlingsmänniska och samtidigt så ödmjuk? Han är känd för att ge cred till fighters han mött och han glömmer aldrig.
Ben Earwood som vinnare i en match
Faktum är att när Criticalbench.com frågade honom frågan vem hans tuffaste motstånd varit så sa han ingen i UFC utan en kille han mötte 2000 vid namn Ben Earwood. Jag tror inte många av er känner till Ben Earwood, men det är inte så konstigt för han slutade tävla 2001 med ett record på 12-3. Ben slogs för Pat Miletich och var riktigt duktig. Inte nog med att han slog Clementi så slog han även Chris Lytle. Förvisso tidigt i deras karriärer, men Clementi glömmer inte.
Rich Clementi har fått frågor om sitt privatliv många gånger och vad hans starkaste upplevelser varit. Han brukar säga att hans resa i Afrika var den viktigaste, men berättar inte direkt mer. Men han gör ingen hemlighet av att sporten MMA är så mycket mer än att gå matcher och träna för match. Det är en hel subkultur som innebär hemskt mycket. Om man glömmer bort att ha roligt så blir det genast jobbigt.
Han gör heller ingen hemlighet angående att han började tävla som proffs för tidigt. Han hade behövt komma igång lite senare, men det är förstås lätt att vara efterklok.
Hans utan tvekan hårdaste kväll var den då han slogs fyra gånger på ZST 16. Men den flummigaste var då han, 2003, slogs för ZST i tag-team MMA! ZST är en rätt intressant, aktiv, japansk organisation som då och då kör tag teams. När Clementi testade på det hela så var han i lag med Jeff Curran.
Det var en märklig kväll då Clementis polare Curran inte ville fightas och hela tiden klappade till Clementis hand. Det visade sig att Jeff Currans arm hade brutits efter bara 40 sekunder då han blockade en spark. Det hela ledde till att Clementi fightades själv mot bröderna Hiroki. I ZST får man inte slå på varandra när man är på backen så Clementi brottades med dom båda. Clementi slogs mot bröderna i 8-9 minuter och idag skämtar han gärna om den kvällen och har flera gånger sagt att kör han tag team igen så är det inte Jeff han kommer ha som partner i alla fall.
Är det något som Clementi inte gillade så var det hur han blev behandlad av UFC. Han tog matcher på kort varsel men fick reda på att hans nyskrivna kontrakt hade blivit rivet genom att läsa om det på nätet.
På tal om att Rich Clementi inte glömmer något så har han bland annat till Bluraymma.com berättat att han gått flera matcher som inte kommit upp på hans record. Bland annat ska han ha knockat Crazy Horse i Florida och även kört en del Vale Tudo.
Han gillar personligen att träna inför att slå någon han inte gillar. Att spela tuff mot Clementi innan match är något som triggar honom och sägs väcka den sovande björnen. För det är inget snack om den saken att Clementi under sina senaste matcher visat sig som bäst i rond två då han kommit igång eller när han är retad.
Reza Maddog
En fighter som Reza Madadi är någon som rent stilmässigt passar Clementi rätt bra. Han är själv en brottare som tränat BJJ och sysslat med MMA länge. Det Reza har som Clementi bör se upp med är ett fantastiskt driv och väldig kondis. Det är aldrig lätt att spöa Clementi den saken är säker och han är verkligen en veteran ut i fingerspetsarna.
Rich Clementi är en expert på att borra ner huvudet och köra på när andra rent mentalt hade kollapsat. Han är en krigare och ger aldrig upp. Men samtidigt har han visat på trötthet ibland och tenderar att slarva en del när han känner sig säker. Något som visade sig i sin senaste match och som visat sig innan likväl.
Matchen mot Reza kan komma att bli ett krig
Matchen mellan Reza och Rich kan komma att bli ett krig från start till mål och man ska nog inte bli förvånad om matchen går hela vägen ut. Men både Reza och Rich har bra submissions och kan absolut avgöra på det viset. Reza är högre rankad (103) än Rich, men det tar Rich igen med erfarenhet och hur man än vrider och vänder på det så är han en känd fighter som slagits flera gånger i UFC. Med andra ord en bra motståndare i dagsläget för Reza som har ett tydligt mål i sikte att bli bäst i världen.
