Att Jon Jones, en av världens mest talangfulla idrottsmän, skulle vara ett offer kan låta märkligt. Men någon som växt upp som bäst inom allt han försökt sig på, som alltid tagits hand om av tränare och organisationer kan bli ett offer för sina egna talanger – eller är han bara en skitstövel?
HETAST JUST NU
Related Posts
Magomed Ankalaev kallar Jon Jones för en “stor fuskare”
10 mars, 2025
Belal Muhammad bad White om hjälp – FÅR SIN VILJA IGENOM
10 mars, 2025
Såååå… det har hänt igen. Så sent som i förra veckan åkte Jon Jones (21-1) på ännu ett par böteslappar bakom ratten efter att enligt trafikpolisen i fråga ha kört för fort, vinglat mellan filer och för dragracing. Ni läste rätt, dragracing.
Senast UFC:s före detta mästare åkte fast, förra månaden, föreslogs det skämtsamt att Jones kanske borde skaffa en chaufför för att undvika liknande trafikföreteelser i framtiden. Visst är fortkörning inte världens värsta brott men som polisen som senast stoppade 28-åringen påpekade medför det en oerhörd risk att skada andra, vilket Jones ju gjort förut. Eller har vi glömt bort den gravida kvinnan som bröt armen efter att ha blivit påkörd bakifrån av stjärnan för ett år sedan?
Så till frågeställningen – vems fel är allt det här egentligen? Av Jon Jones beteende dels i videon från den senaste trafikföreteelsen och dels från intervjuer efter olyckan förra året att döma är det i alla fall inte hans eget. Jag är personligen ofta den första att försvara fighters frihet att göra vad de vill utanför oktagonen, självfallet inom logiska lagars ramar. Om Jones vill köra fort och betala tusentals i böter varje vecka är det upp till honom själv, vi har ingen rätt eller anledning att döma.
Däremot kan det vara intressanta att studera en så pass talangfull och fulländad idrottsman. Redan sedan barnsben var det förmodligen uppenbart att Jon tillsammans med sina bröder som av en händelse råkar vara två av NFL:s största stjärnor var speciella. Uppväxten spenderades på brottningsmattan där ”Bones” stack ut som en osannolik talang. För er som själva har erfarenhet av idrott på vilken nivå som helst vet ni att det är en långt ifrån rättvis värld. Alla är inte lika, de bästa sticker ut och särbehandlas, ofta på andras bekostnad.
Hur kommer det sig att så många professionella idrottsmän tjänar storkovan under karriären och ett par år efter pensionen har noll på bankkontot? I viss mån tas speciella talanger hand om av organisationerna runt en, vare sig det handlar om fotboll, basket eller brottning. Man växer upp under omständigheter som får en att tro att man är speciell, att allt handlar om en själv. För om man kan vinna titlar åt sin skola eller klubb är det fallet, allt handlar om stjärnan.
Detta blir uppenbart när dessa stjärnor sedan kliver ut i den riktiga världen och möter riktiga människor, exempelvis då man blir stoppad av en trafikpolis för tusende gången. Hur kan jag göra något fel när jag i hela mitt liv fått höra att allt jag gör är bäst, störst och vackrast? Därför beter man sig som en skitstövel mot polisen som självfallet har fel och bara är ute efter att trakassera en. Hur kan han ha rätt när jag aldrig har fel?
Med andra ord är det lätt att förstå varför Jon Jones är som han är. Han är en så kallad ”Alpha”, en överlägsen talang som inte vet något annat än att vinna. Vi pratar om killen som framgångsrikt använde tekniker han sett på Youtube mot några av de största legenderna MMA någonsin skådat. Talanger av det sanslösa stuk behandlas inte som oss andra. Med all rätt beroende på vem man frågar.
Så är han ett offer under omständigheterna, för sina egna talanger och för det tankesätt som bankats in i huvudet på Jones sedan barnsben? Eller är han bara en skitstövel som tror han kan behandla folk, som trafikpolisen i fråga, hur han vill så fort de ifrågasätter honom?
