I helgen såg vi återigen den obesegrade lättviktsmästaren Khabib Nurmagomedov kamma hem en dominant seger, när han ströp ut interimmästaren Dustin Poirier i rond tre i huvudmatchen på UFC 242 i Abu Dhabi. Som vanligt efter ett stort event handlar den efterföljande diskussionen om vad vi lärde oss och vad som väntar härnäst – gärna med stora, och kanske även oproportionerliga, slutsatser.
Men vad lärde vi oss egentligen av Khabib vs. Poirier? Inte mycket. Vi blev mest bara påminda om hur bra Nurmagomedov är.
HETAST JUST NU
Related Posts
LIVE: UFC 309 – Invägningarna inleds – följer du dramatiken?
15 november, 2024
Tom Aspinall om Jon Jones: ”Han väljer en enklare väg”
15 november, 2024
VIDEO: UFC 309 Embedded: Avsnitt 5 – “Jag gillar att förstöra festen”
15 november, 2024
Dana White: ”Om Jon Jones vill slåss igen, slåss han mot Tom Aspinall”
15 november, 2024
Visst blev det ännu tydligare att Nurmagomedov verkligen är en enorm superstjärna vid det här laget. Men gav segern oss skäl att sätta in honom i GOAT-diskussionen, alltså om vem som är den bästa MMA-fightern genom alla tider? Nej, åtminstone inte mer än någon av hans tidigare matcher.
Det kanske kan låta märkligt. Han sitter på MMA-världens mest imponerande vinstsvit, 28 vinster och noll förluster. Vad mer behöver ”The Eagle” göra, för att få respekten han förtjänar?
Men ni vet själva svaret på den frågan.
Jag menar, hur kan någon anses vara bäst genom tiderna i MMA, när vi inte ens vet om denne är bäst i sin division idag?
”Khabib Nurmagomedov har ett viktigt test kvar och han heter Tony Ferguson”
Khabib Nurmagomedov har ett viktigt test kvar och han heter Tony Ferguson. Innan de två gör upp en gång för alla kommer frågan om vem som är lättviktens riktiga kung förbli obesvarad. Det spelar ingen roll hur många andra fighters Nurmagomedov dominerar – vi alla vet att ingen av dem är som Ferguson.
Några fina segrar i rad och ett interimbälte lyckades till viss del lura massan inför UFC 242. Men hur mycket självförtroende han än hade och hur inspirerande hans resa till toppen än har varit, så fanns det inte en sekund som jag trodde att Dustin Poirier skulle ha någon chans i helgen. Inte mer än vad någon annan har i en MMA-match. Jag såg helt enkelt ingen väg till vinst för honom mot Nurmagomedov. Ferguson däremot …
Khabib förtjänar definitivt att hyllas för det han åstadkommit hittills. Han mixar upp sitt game extremt bra, han är bland de mest avancerade MMA-grapplers världen har skådat och han ligger jämt steget före sina motståndare. En efter en kommer in med tron på sig själva, men vet inte vad de ska ta sig till när de väl är inne i buren med honom. Han är en värdig mästare som demolerat alla i sin väg. Men jag menar samtidigt att allt för mycket vikt läggs vid hans långa segersvit i nuläget.
Det här kommer inte att gå hem hos alla, men jag hävdar att Nurmagomedovs fina record på 28-0 inte säger så mycket som många vill få det till. I alla fall inte mer än alla boxares obesegrade vinstsviter. Kolla själv upp matchhistoriken och du kommer snabbt inse att väldigt många av Nurmagomedovs tidigare motståndare har negativa matchfacit i dag. Han mötte en debuterande Vadim Sandulskiy när han själv kom in med 14-0, och det är bara ett av alla exempel på vad som hände innan UFC.
Så låt oss vara ärliga och konstatera att Nurmagomedov matchades väldigt snällt hemma i Ryssland innan det bar iväg till världens största MMA-organisation. Det är inget fel i sig – att bygga upp stjärnor sakta men säkert på det viset kan tvärtom vara något som kanske borde göras oftare i MMA-världen. Men då får vi också ta det för vad det är. Det finns många andra som också hade kunnat inleda karriären med 16-0 mot den typen av motstånd.
”Med en sådan elefant i rummet går det inte att kalla Nurmagomedov den bästa någonsin”
Nurmagomedov är idag 12-0 i UFC och det är dessa matcher mot världseliten som verkligen räknas i min bok. Ferguson, å andra sidan, har en aktiv vinstsvit på tolv raka segrar och är totalt 15-1 i oktogonen. Nurmagomedov vann bältet genom att besegra en sen inhoppare i form av Al Iaquinta, medan Ferguson behövde besegra en ung, hungrig och då topprankad Kevin Lee för att bli interimmästare (innan han blev av med titeln på grund av sin skada). Jag kan bli långrandig och fortsätta göra jämförelser, men min poäng är att man kan argumentera för att deras respektive resumén är minst lika bra i UFC.
Med en sådan elefant i rummet går det inte att kalla Nurmagomedov den bästa någonsin. Inte än, i alla fall. Tar man deras matchhistorik åt sidan kan man rent stilmässigt se att Ferguson blir en helt ny typ av utmaning för Nurmagomedov, med sin konstanta press, sina udda vinklar och framförallt sitt högklassiga submission-game. Därför måste den fighten bokas snarast, så kan vi fortsätta diskussioner om potentiell GOAT-status därefter.
Conor McGregor-rematchen finns också där och kommer bli enorm när den väl blir av. Det blir minst sagt en lukrativ historia för alla inblandade, men om den skulle bokas i dagsläget vore det inget annat än skandal eftersom Ferguson helt klart står näst på tur. Och kom igen, är det verkligen någon som tror att resultatet kommer skilja sig från deras första möte?
Vi behöver ingen annan match än Khabib vs. Ferguson just nu. Femte gången gillt. Ge folket vad de vill ha, ta reda på vem som verkligen är bäst i lättvikt och spar på GOAT-snacket till en annan dag.
Efter denna efterlängtade fight kan vi fortsätta prata om var Khabib Nurmagomedov står sig bland alla andra mästare och legendarer. För det är först då vi vet var han står sig i sin egen viktklass – det gör vi inte idag.
