Det här är en krönika. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Jag är så fruktansvärt trött på Conor McGregor. Och det är jag knappast ensam om.
HETAST JUST NU
Han påbörjade sin UFC-resa som en inspirerande figur med stora drömmar. Med grym talang och ett stenhårt självförtroende satte han Irland på MMA-kartan – och senare på världskartan. Han blev folkets hjälte och nådde högre höjder än någon då trodde var möjligt i den här sporten.
Jag var ett stort fan, ty hans motiverande reflektioner och okonventionella fightingstil fångade mig verkligen.
Men någonstans på vägen spårade det ur totalt. Pengar kan lätt förändra en man och det har vi minst sagt fått se här. I dag är han svinrik – men också ett lika stort svin. Han har tappat stinget, förlorat förankringen med fansen och framstår mest som desperat – och framförallt genomskinlig.
”Jag tror på riktigt att Conor McGregor känner sig som en övermänniska”
De senaste åren har jag sett en efter en hoppa av tåget. Det började med presskonferenser. Först var det kul med lite galenskaper, men snabbt blev det bara fånigt att sitta och höra om hur stora pungkulor han har. Sedan var det bussattacken, vilket öppnade en helt annan dörr…
Chael Sonnen hade redan för ett halvår sedan en teori om att Conor McGregor försatt sig i en identitetskris, genom att ha levt ut sin självskapade karaktär för länge – samtidigt som han gång på gång känt ett behov av att överträffa sina skandalscener. Jag kan inget annat än att instämma – och komplettera.
”The Notorious” har ju låtit sitt ego få växa helt okontrollerat, tills dess att det nu har nått astronomiska höjder. Jag tror på riktigt att Conor McGregor känner sig som en övermänniska, efter alla år av ”mind games” och mediala utspel. Hans hjärna verkar inte längre kunna skilja på show och verklighet – vilket påvisas av hans beteende, precis som Sonnen säger. Problemet är att det spiller över från presskonferenserna, intervjuerna och MMA-matcherna – till dagliga livet.
I UFC kanske McGregor spelar under andra regler, så länge det är ekonomiskt logiskt för ägarna. Men i samhället fungerar det inte riktigt på samma sätt, även om han gör allt för att köpa sig den rätten med pengar. Läs in i det vad ni vill…
”Har du inget att dölja? Varför inte köra raka rör då? Eller åtminstone säga något?”
Jag tror väldigt många förstår min frustration. Jag har läst mycket om vilka anklagelser riktats mot den ”välkända sportstjärnan” i irländska medier, och det blir så löjligt när man sedan ser ett par presskonferenser där fans och sponsorer ställer förbestämda frågor. Inte ens Ariel Helwani nämnde ett enda ord om det i sin stora intervju – trots att Conor McGregor precis hade namngivits som misstänkt för sexuella övergrepp av New York Times.
Har du inget att dölja? Varför inte köra raka rör då? Eller åtminstone säga något?
Givetvis är man oskyldig tills motsatsen är bevisad, och jag ska inte säga för mycket i den här krönikan utan att ha kött på benen. Det är även en del skriverier som kommer från tidningar av lite blaskigare slag, som självfallet bör tas med en nypa salt.
Men det är en hel del som sägs. Riktigt starka och framförallt många olika anklagelser som det skrivits om väldigt länge. Samtidigt som ett trovärdigt försvar – åtminstone offentligt – lyser med sin frånvaro. Det verkar snarare som att UFC hjälper till att städa rent för sitt kassako, när vd:n Dana White bland annat sa att han ”inte visste något om det” och att McGregor ska ha sagt att det ”inte är han” som är den ”irländska sportstjärnan”.
”Nu börjar det verkligen bli läge för en ’Humble pie'”
Det jag kan säga är att jag blev förbannad redan efter de första riktigt grova skandalerna. Bellator-galan där han sprang in i buren, bråkade med domaren och klappade till funktionären. Bussattacken på grund av skadade fighters, även om jag snabbt försvarade honom i mitt huvud med att det inte kunde ha varit avsikten att skapa hela det kaoset.
Med en handfull till skandaler sedan dess finns onekligen en trend – som lett oss dit vi är i dag. Advokatteamet har i dagsläget en stundande rättegång för misshandel och två olika utredningar om sexbrott att hantera – samtidigt.
Nu börjar det verkligen bli läge för en ”Humble pie.” Conor McGregor behöver ett kok stryk, det är den enda räddningen för både honom själv och omvärlden. Då snackar jag inte om brottning och submissions som senast mot Khabib Nurmagomedov. All cred till honom, men jag hoppas McGregor har ”pungkulor” nog att möta Justin Gaethje den 18 januari och ser fram emot att se vad en av världens mest våldsamma fighters kan göra med honom.