Det har varit en helt grym kampsportsmorgon i vanlig ordning för undertecknad, jag har i goda vänners lag spanat in nattens UFC sändning (MMA) från Kanada med Lyoto Machida och John ”Bones” Jones i huvudmatchen, (grymt underhållande) och så har jag, tack vare utomordentliga webbsidan Soso Boxing.com, kollat in Amir Khans match mot Lamont Peterson från Washington DC i natt (se fighten här). Jag skall inte orda något om MMA-galan, det görs bättre av andra på denna webbplats och denna blogg handlar ju huvudsakligen om boxning, så vad gäller Amir Khan match mot Lamont Peterson så kan jag ju säga att det var en grymt bra fight mellan två riktigt kompetenta fighters. Peterson är en grym boxare med en utmärkt jabb (faktiskt aningen snabbare än Khans) och en färgstark och aggressiv stil. Han låg på utav bara den (som en igel). Mästaren boxar ju som ni ju vet på ett annat sätt, mer defensivt, ständigt i rörelse ”on his bike”, svårfångad och med rappa, fina slagserier ur en briljant defensiv. Khan lät inte den tuffe jänken få något slagutrymme från stillastående position många gånger under matchens gång och det gjorde honom (Lamont) förstås både ivrig och frustrerad – vid ett tillfälle i matchen ”sprintlöpte” han t.o.m. desperat efter Khan för att fånga in honom men det hjälpte naturligtvis inte. Ronderna flöt bara på, Peterson jagade och Khan kontrade och nyttjade sitt överlägsna fotarbete. Stundtals var det boxningspropaganda från britten och man tyckte nästan synd om den ambitiöse amerikanen som aldrig riktigt kom till skott så som han ville. I mina anteckningar hade jag Khan som knapp segrare efter tolv fullbordade ronder men då lät jag ju mig heller inte påverkas av det faktum att domaren Joe Cooper tog två poäng från Amir Khan för ”pushing” (puttande) vid två tillfällen. Möjligen var det just det som avgjorde till amerikanens fördel för kampen var ändå ganska jämn och tät. Lamont Peterson vann en del ronder i början utav fighten, det skall sägas, det var framförallt hans aggressiva och kraftfulla framfart som firade triumfer tidigt men det klingade dessvärre av rejält ju längre matchen led. Khan bibehöll dock (i mitt tycke) sin snabbhet och Lamont mattades avsevärt i både skärpa och stabilitet, såg inte riktigt lika vass ut hela vägen. Kanske blev han lite mör av allt jagande. Lamont tilldeleades ändå segern på ett delat domslut (2-1), 113-112 (Peterson), 114-111 (Khan) och 113-112 (Peterson). Var det en bortdömning? Nja, alla kan ju inte vara överens alltid, jag tyckte nog Khan gjorde tillräckligt för att behålla sina bälten (WBA & IBF) men jag ”köper” också att han inte gjorde det. Amerikanen var den starkare i början av matchen och den som förde den rakt igenom, sådant borde betala sig. Khan skulle ha arbetat mer så hade det gått hans väg. Är man på bortaplan får man inte ligga på latsidan. Kolla in det officiella domarprotokollet på denna länk (Box Rec News).
HETAST JUST NU
Related Posts
Kevin Holland tillbaka i oktober!
30 juli, 2024
Ian Garry siktar på revansch i UFC 298
25 december, 2023
Michael Chandler om Michael ’Venom’ Pages UFC-Debut ”Jobbig matchning”
25 december, 2023
