Francis Ngannou är officiellt den första UFC-mästaren att lämna organisationen med bältet i hand sedan B.J. Penn år 2004 tog med sig welterviktsbältet till japanska K-1 efter en avtalstvist. Vad betyder det för UFC och för MMA som sport?
På Instagram hintade ”The Predator” Ngannou nyligen om en övergång till MMA-organisationen Professional Fighters League (PFL). Det lät galet då, men kan komma att bli verklighet med tanke på veckans pangnyhet. Tungviktsmästaren Ngannou har blivit fråntagen sitt bälte och är inte längre under UFC-kontrakt. Det avslöjade UFC-chefen Dana White efter helgens gala.
HETAST JUST NU
Related Posts
UFC 309: Alla avstängingar efter galan!
21 november, 2024
Vicente Luques tankar om Nick Diaz situationen
21 november, 2024
– Vi har förhandlat med (Ngannou) i mer än två år, sade White under presskonferensen efter UFC Vegas 67. Vi erbjöd Francis ett kontrakt som skulle ha gjort honom till den högst betalda tungviktaren i företagets historia. Mer än (Brock) Lesnar, mer än någon annan, och han tackade nej till det.
– Jag tror att Francis är i ett stadie just nu där han inte vill ta för många risker, fortsatte White. Han känner att han är i en bra position och kan slåss mot sämre motståndare för mer pengar.
– Vi kommer att låta honom göra det. Vi kommer att riva hans kontrakt. Vi kommer inte att matcha (något annat kontrakt) och han kan gå och göra vad han vill.
Dana White details what led to Francis Ngannou's exit from the UFC. pic.twitter.com/31Ag9PYhwU
— ESPN MMA (@espnmma) January 15, 2023
Men vad exakt är det Ngannou vill? Trots att White får det att framstå som att den numera före detta tungviktsmästaren lämnar organisationen för att han är för skraj, har Ngannou egentligen varit väldigt öppen med sina mål under året som gått.
Först och främst kräver han rättvisa avtal för inte bara sig själv, utan även för kollegorna. UFC:s kontrakt är väldigt restriktiva då fighters i deras stall bland annat inte har rätt till egna sponsorer i buren.
Det andra som Ngannou vill är möjligheten att få tävla i boxning, något som har varit en dröm för fightern sedan länge. Under sin barndom i Kamerun såg Ngannou upp till fighters som Mike Tyson och Muhammad Ali – boxning var hans första kärlek, intresset för MMA kom långt senare. Motståndaren som han siktar på är ”The Gypsy King” Tyson Fury, som uppges ha tjänat minst 25 miljoner dollar (drygt 250 miljoner kronor) för sin trilogimatch mot Derek Chisora.
Sist men inte minst vill han ha det som alla atleter i alla sporter vill: mer pengar. För sin titelmatch mot Ciryl Gane på UFC 270 fick Ngannou en baslön på 600,000$ (drygt sex miljoner kronor). Det är chockerande lågt om man jämför med lönerna för tungviktsmästare i boxningsvärlden.
Ingen konkret siffra har framkommit än kring hur mycket Ngannou blev erbjuden av UFC mot slutet av förhandlingarna (och det går inte riktigt att ta White på hans ord), men även fast lönen var en betydande faktor i kontraktdilemmat handlade det om mycket mer än så. Konflikten med UFC hade sin grund i respekt.
Ngannou kände inte sig uppskattad av organisationen och tyckte att de behandlade honom respektlöst i förhandlingarna. Det är just därför som han inte var villig att acceptera ett längre kontrakt på flera matcher, där han skulle riskera att vara fast i samma position i flera års tid. Ett typiskt exempel på UFC:s småaktighet är hur organisationen behandlade legendaren Georges St-Pierre, som även flera år efter att ha pensionerat sig från MMA inte fick tävla i boxningsringen på grund av sitt kontrakt med dem.
HETAST JUST NU
- Kritiserade domaren till UFC-chefen: ”Jag är inte så dålig!”
- MMA-världen reagerar på Israel Adesanyas nya ansiktstatuering: ”Men varför?”
- Paddy Pimblett tvingas till operation – UFC 286 i fara!
Förlusten av Francis Ngannou en stor smäll för UFC:s dominans i MMA-världen
UFC är i dagsläget den största MMA-organisationen och hyser en majoritet av världens främsta fighters. Att vara topprankad i UFC betyder mycket mer i fansens ögon än att vara på topp i andra organisationer. På senare tid har organisationen dock gått skilda vägar med flera publikfavoriter och toppfighters, bland andra Nate Diaz, Shane Burgos och Yoel Romero.
Till skillnad från vad UFC-ledningen må tro är det atleterna som fans bryr sig om, inte organisationen i sig. Om tillräckligt många spännande fighters går över till andra organisationer kommer intresset i UFC att dala. Så enkelt är det.
Och vem är mer spännande än ”The Predator”? Med legendariskt krut i nävarna fångade Ngannou alltid fansens uppmärksamhet, oavsett motståndare. Han har avslutat alla utom en av sina vinster och har bjudit på några av de läskigaste knockarna i UFC-historia.
”The Baddest Man on The Planet” är titeln som alla tungviktsmästare i UFC får eftersom de anses kunna slå vilken annan fighter som helst. Har man visat sig själv vara bäst i den tyngsta divisionen i den största MMA-organisationen betyder det vanligtvis att man är den starkaste fightern på planeten. Med förlusten av Ngannou kan UFC inte längre hävda att de har världens läskigaste fighter i sitt stall, utan den där lilla asterisken kommer alltid att finnas kvar, oavsett vem som håller i tungviktsbältet framöver.
Det står nu klart att Jon Jones kommer att möta Ciryl Gane för det vakanta tungviktsbältet på UFC 285 den 4 mars. Ngannou har redan besegrat Gane, om än i en jämn match. Vad betyder det för UFC:s namnvärde ifall Gane slår Jones på storgalan i mars?
Och om Gane förlorar kommer spekulationerna ändå att fortsätta och den lilla asterisken kommer vara kvar där den är. Tänk om Ngannou även hade lyckats besegra Jones, vida ansedd som den bästa fightern genom tiderna? Att organisationens nästa tungviktsmästare är bäst i världen kommer inte längre att vara en självklarhet, hur matchen än utspelar sig.
UFC skjuter sig själva i foten genom att försöka göra ett exempel av Ngannou, en rutinerad fighter som aldrig backat för en utmaning. Det återstår att se vad konsekvenserna blir för organisationen under de kommande åren.
Loading ...
