Det finns två möjliga scenarion efter att Nate Diaz vänt upp och ner på världen i helgen – antingen förlorade sporten sin största superstjärna någonsin eller så blev Conor McGregor ännu större.
HETAST JUST NU
Det vi såg i helgen var på ett konstigt sätt betydligt mer lättsmält än att se Ronda Rousey (12-1) sparkas medvetslös på UFC 193 förra året. Den förlusten lärde oss att alla förlorar så småningom. Conor McGregor (19-3) flyttade upp två viktklasser, i praktiken en och en halv, och tog sig an mannen som fansen ville se honom möta, Nate Diaz (19-10). Detta efter att ännu en mästare dragit sig ur mot irländaren på kort notis.
Så han förlorade. Drömmen är över, sagan är slut, livet återgår till det vanliga. Eller? McGregor visade inte bara att han har bollar stora nog för att tävla med större motståndare och att han vågar ta risker som få, om några, andra mästare skulle ta. Som han själv sa rullade han tärningen och misslyckades. Likt Rousey handlar det mer om vad som händer nu än vad som har hänt förut – är det roliga över eller blev det plötsligt mycket roligare?
Både McGregor och Diaz var i helgen exempel på vad vår älskade sport skulle kunna vara. Två krigare som verkligen är redo att möta vem som helst, när som helst och inte väljer de säkra matcherna eller låter rädslan över att förlora sätta stopp för det fansen vill se. Nate Diaz borstade av sanden från stranden i Cabo och reste till Las Vegas för att slåss i en av tidernas största matcher mindre än två veckor senare. Conor McGregor flyttade som fjäderviktsmästare upp två viktklasser för att ta sig an en av UFC:s tuffaste fighters utan att ens blinka efter Rafael dos Anjos (25-7) återbud tio dagar innan UFC 196.
Detta är vad MMA i min mening bör vara. Det finns ingen belöning utan risk och McGregor tog en stor risk i helgen. Han må ha förlorat men han tog åtminstone risken. Det är en vinst i sig. Kanske de två till och med kan ha påbörjat förändring vad gäller den omsusade frågan om viktminskning – hitta en motståndare, kom överens om tid och plats, kom och slåss. Svårare än så behöver det väl inte vara?
Oavsett vem man hejade på eller vad man ville skulle hända bjöd Diaz och McGregor på en underhållande match. Medan Instagram och Twitter som vanligt efter ett nederlag flödar över med fans, fighters och välkända grapplers som äntligen har chansen att kasta skit på den arroganta irländaren kvarstår faktum att ”Notorious” förmodligen vann mer än vad han förlorade i helgen. Alla förlorar, så enkelt är det. Vad man gör efter visar vem man verkligen är.
Om Conor McGregor knockar Jose Aldo (25-2) eller Frankie Edgar (20-4) på UFC 200, vinner lättviktsbältet ett par månader senare och sen med en rejäl läxa i bakhuvudet återigen flyttar upp till weltervikt, utmanar om bältet, vinner och så småningom får sin revansch mot Nate Diaz… Då skulle han bli så mycket större än om han aldrig förlorat. Sen vet ju ingen vad som händer i framtiden men poängen är att sagan om Conor McGregor är långt ifrån slut. Den har bara börjat.