Jag måste erkänna att den här galan verkligen gick upp och ner. Matt Serra startade förvissa sändning med en slägga och försökte sätta tempot i galan. Och även om Frank Trigg kanske inte riktigt gillade vad han fick smaka på, så var det ändå för sent. Domaren Josh Rosenthal hade sett nog och hoppade emellan.

Det börjar bra, och jag var hoppfull. In stiger sedan killen med ett BJJ-bälte så svart som den svartaste diamanten, Demien Maia och han ska bevisa att det endast är Jönssonligan som kan besegra honom, oavsett hur mycket Dan Miller försöker. Den där ligan är förstås mest ute efter hans diamantbälte och struntar fullständigt i en eventuell vinst på ett poängkort. De hade däremot redan varit där och norpat bältet innan allt började, för under hela matchen var Maia och Miller nere och härjade på mattan tre gånger. Det finns två alternativ för det här, nummer ett är att Maia vill bevisa för omvärlden att han även har svart diamantbälte i boxning. Alternativ två är att Miller helt enkelt inte tillät dom gå ner till marken på grund av Maias tidigare BJJ-historia. Domarna struntade egentligen i vilket och delade till slut ut en vinst till Maia.

Jag vet för visso att det var en match emellan här, men jag går osökt vidare till kvällens Fight of the Night: Chael Sonnen vs Nate Marquardt. En brottare vs brottare, men som ändå lyckades göra matchen ganska spännande. Det var en viss händelse i denna match och det var när Marquardt lyckades sätta en spetsig hellbow mitt i pannan på Sonnen. Han lyckades få upp ett jack och blodet sprutade ut. Helt plötsligt fick han hela publiken med sig när han fortsatte mata armbågar i pannan på Sonnen och publiken, som i äkta japansk stämning, hurrade för varje armbåge han fick in.

Matchen fortsatte sedan i två ronder till och i den sista ronden satt Marquardt inne med ett strypgrepp som skulle få vilken av Jönsonligamedlemmarna som helst att tro att dom samtalar med en sko. Sonnen däremot, som inte tillhör Jönssonligan, höll sig fokuserad och visste exakt vad han skulle göra för att ta sig ur denna knepiga situation – dra utav helvete i Marquardts arm. Hans strategi betalade sig och han tog sedan hem segern på ett enhälligt domarbeslut. Jag tyckte dock det var lite märkligt att ingen av domarna tyckte att Marquardt var den som vann den sista ronden.

Efter den vinsten för Sonnen stegar vi vidare till kvällens huvudevent – Randy Couture vs Mark Coleman. En till brottare vs brottare, härligt. Fast båda herrarna är så mycket mer än bara brottare, båda är livs levande, aktiva, legender. Nåja, åtminstone Couture var aktiv. Coleman var mest en livs levande slagpåse som till och från gjorde lite fina duckningar för Coutures jabbförsök innan han hittade ett stängsel bakom sig. Det kändes tragiskt att se Coleman ta så mycket stryk, så jag hade hoppats på en vändning när vi glider in i rond 2. Icke sa Tito och tortyren fortsatte. Men den blev kortvarig efter att Couture tagit ner Coleman på marken. Något som bara en person lyckats med i Colemans karriär, enligt UFC. Väl nere på marken var det dags för ett strypgrepp, och precis innan Coleman gled in i drömmarnas värld sa Mazzagatti stopp. Coleman fick mottaga sin tredje förlust på fyra matcher.

Tråkiga nyheter för Coleman visserligen, men han skulle snart efter gå sin femte match, helt oplanerat, mot Tito Ortiz. En match som skulle visa sig bli kvällens Fight of the Night, åtminstone enligt MMAnytt. Efter matchen mellan Couture och Coleman tar kommentatorn Joe Rogan och intervjuar Coleman, som står och lutar sig mot stängslet och försöker komma på vad han skulle kunna ha drömt om alldeles nyligen. Tito Ortiz går förbi utanför buren och skriker ”Payback’s a bitch motherfucker” samtidigt som Jenna Jameson trippar snabbt bakom honom och pekar finger mot Coleman. Trots detta oväntade påhopp så kontrade Coleman snabbt med en sylvass ”Fuck you Tito” och vann på ett enhälligt domarbeslut. Till och med Cecil Peoples skulle kunna hålla med om att Coleman vann den sammandrabbningen. Jag har en känsla av att Joe Silva repar sig från sin skada fullt ut snart och sätter ihop en match mellan Ortiz och Coleman. Även om jag har en tråkig känsla över att Ortiz skulle vara segrare i den sammandrabbningen.

UFC 109 var en ganska medelmåttig gala, med rätt konstiga matchningar. Kan det vara så att UFCs matchmäklare Joe Silvas skada var allvarligare än väntat och de har bett Monte Cox bygga upp UFC 109? Oavsett så var höjdpunkterna ganska lätta att hitta: Matt Serra, Paulo Thiago och Colemans Tito-kontring.

Bonusar på $60 000 per person
Fight of the Night - Chael Sonnen vs Nate Marquardt
Knockout of the Night - Matt Serra
Submission of the Night - Paulo Thiago

Huvudevent

• Randy Coture besegrade Mark Coleman via Submission (Rear Naked Choke) 1:09 in i round 2

Huvudkort

• Chael Sonnen besegrade Nate Marquardt via enhälligt domarbeslut
• Paulo Thiago besegrade Mike Swick via submission (d’arce choke) 1:54 in i rond 2
• Demian Maia besegrade Dan Miller via enhälligt domarbeslut
• Matt Serra besegrade Frank Trigg via TKO (slag) 2:23 in i rond 1

Preliminärt kort

• Mac Danzig besegrade Justin Buchholz via enhälligt domarbeslut
• Melvin Guillard besegrade Ronnys Torres via enhälligt domarbeslut
• Rob Emerson besegrade Phillipe Nover via enhälligt domarbeslut
• Phil Davis besegrade Brian Stann via enhälligt domarbeslut
• Chris Tuchscherer besegrade Tim Hague via majoritetsbeslut
• Joey Beltran besegrade Rolles Gracie via TKO (slag) 1:31 in i rond 2

Läs också:

1. Highlightvideo på Tito Ortiz träning
2. Chuck är redo att slå Tito på truten, igen
3. Tito Ortiz möter nu Forrest Griffin igen vid UFC 106
4. Tito Ortiz möter Chuck Liddell vid UFC 115 efter TUF 11
5. Ännu ett TUF 11-rykte: Tito Ortiz och Forrest Griffin som coacher