Efter UFC:s senaste högklassiga gala ser vi nu på Lördag ett något tunnare startfält vid UFC 101, men med två riktigt intressanta fighter som huvudevent, i vilka två av sportens allra största deltar: BJ Penn och Anderson Silva. Om BJ mot förmodan förlorar kanske vi till och med kan få oss en riktigt saftig skandal till livs igen. Och så här kommer det att gå:
BJ Penn Vs. Kenny Florian
Vad hade hänt om BJ hade mött GSP i 155pounds-klassen? Att BJ blev dominerad av GSP som 170 poundare behöver inte betyda att samma sak hade hänt i en lägre viktklass. Manga verkar glömma att en fighters kropp faktiskt passar bäst i en viss viktklass, det är inte bara att gå upp eller ned i vikt och behålla exakt samma kvalitéer. Och det råder ingen tvekan om att BJ Penns fysik passar bäst som lättviktare, något som han själv borde insett vid det här laget.
Med detta sagt kommer Florian bli en tuff motståndare som han har utvecklats efter sin förlust mot Sanchez i TUF-finalen 2005. Det ar inte lätt att hitta svagheter hos Florian, men i BJ möter han en fighter som ar lika komplett men som kommer att vara starkare rent fysiskt. När två fighters med ungefär samma nivå på sina färdigheter möts kommer fysisk styrka att spela en stor roll och därför kommer vi se en BJ i gammal god form i den här fighten. BJ kommer slå hårdare och vara lite starkare på marken och det kommer att fälla avgörandet, Florian är bra men han är inte bäst i lättviktsklassen.
Kåldockan vill bara vara bäst i världen, och det får han vara denna kväll när han besegrar Ben Stiller.
Anderson Silva Vs. Forrest Griffin
De flesta verkar förutsätta att Anderson Silva är lika enastående som lätt tungviktare som han är som mellanviktare, detta utan att han egentligen blivit ordentligt testad i den tyngre viktklassen. Även om UFC låtsas som att en vinst mot Sandmannen är imponerande så är Irvin inte mer än en medelmåtta i UFC-sammanhang. Trots denna invändning är det inget som tyder på att Silva kommer vara annat än ett fighting-monster i ringen även denna gång. Senast vi såg Silva lekte han, som en katt leker med en vettskrämd mus, med kompetenta Thales Leites. Många var heligt förbannade på Silva efter den fighten men min ödmjuka uppfattning är att en mästare får fightas hur tråkigt han vill bara han vinner övertygande, det är halvtaskiga fighters som måste vara underhållande. Griffin har alltså trots sitt övertag storleksmässigt en tuff utmaning framför sig.
Den gamle Griffin, som vi såg kasta läder mot Bonnar i den första TUF-finalen, skulle blivit sönderslagen av den träffsäkra Silva, men Griffin av idag är trots sin sköna avslappnade stil en smart fighter. Griffin har riktigt bra kickboxning och framför all har han effektiva sparkar, och i även i förlusten mot Rashad Evans vann han på på poäng tills han blev träffad och nedtagen av Evans. Det uppenbara problemet är dock att Silva ändå kommer vara bättre stående än vad Griffin någonsin kommer att bli och han måste hitta en annan väg för att ha en chans. Att ha en kille som den evige Randy Couture på sin sida, en mästare på ”gameplans”, är därför en nödvändighet. Eller med Forrests egna ord ”Maybe Ill try that Ground thing you can do in MMA”.
Man kan knappast säga att Silva har en svaghet på marken men ska Griffin kunna vinna måste han göra det där Silva inte är lika övermänsklig som stående. Om Griffin kan utnyttja sin styrka och BJJ på marken kan han vinna på poäng mot en möjligen just nu lite för självsäker Anderson Silva. Vad som trots allt får mig att välja Silva är Griffins tendens, som vi sett mot Jardine och Evans, till om inte glaskäke så i alla fall svårigheter med att återhämta sig efter att ha blivit träffad. Under loppet av en tre ronders fight kommer Silva till slut att träffa Griffin med en av sina laserguidade slag och då är det godnatt för den ”ultrapopuläre” TUF-veteranen Forrest Griffin.
Silvas skräckvälde fortsätter.
Amir Sadollah Vs. Johny Hendricks
Det är inte ofta som någon med bara en professionell MMA-fight på sin resumé får chansen att visa upp sig på huvudkortet, men som TUF-vinnare och kul kille får man sådana chanser. Sadollah visade i TUF en märklig förmåga att se ut som en förlorare tills han vann. Han hade en förmåga att undvika att bli ordentligt träffad, att slingra sig undan och sedan vända med en låsning. Speciellt effektiv var han mot brottare, och det är precis vad han möter i WEC-veteranen Johny Hendricks.
Hendricks är ännu en i raden av framgångsrika brottare som väljer att satsa på MMA, där pengarna finns, istället för en brottningskarriär. Båda dessa fighters har tränat hos Xtreme Couture och känner väl till varandras kvalitéer, och Hendricks vet hur farlig Amirs ”guard är. I en intervju inför UFC 101 säger Hendricks ”I’m a fighter who is always thinking of the crowd when I fight. I want to provide entertaining fights, not wrestling matches. If I’m not active on top, I’ll back out and stand up.” Ett smart drag mot Sadollah möjligen men att bli kär i boxningen kan vara farligt, fråga Joe Stevenson.
Svår fight att förutspå, men jag tror ändå att Amir kommer att kunna fånga Hendricks i ett lås på marken. Även om Hendricks vill vara en ”Ultimate boxer” kommer han inte kunna låta bli att gå på nedtagning när det börjat bli trögt stående, Sadollah har trots allt gått en del Muay thai-fighter, och då finns allas våran Forrest Griffin-kopia där med ett välkommnande armlås.
Amir Sadollah vinner och kan äntligen uppföra sig som ett svin. (”I would like to think people respect skill over attitude. But to be honest I can’t wait to get better and start being a douchebag. ”)
Kendall Grove Vs. Ricardo Almeida
Hawaiianen Grove har med sin längd unika förutsättningar som mellanviktare, men han har inte riktigt kunnat utnyttja dessa i sin UFC-karriär. Han hade exempelvis svårt att hålla både Jorge Rivera och Patrick Cote på avstånd med sina spindelarmar. Dessutom har han inte den allra bästa hakan. Mot sig har Grove rutinerade BJJ-specialisten Almeida som gjort en lysande comeback i UFC efter ett fyra år långt uppehåll i MMA-karriären. Även Grove har en del att ge vad gäller BJJ men Almeida befinner sig på en helt annan nivå, ska Grove vinna det här så ska han göra det stående.
Om Grove kan hålla sig på fötter kan han ha en chans att fånga Almeida med ett slag eller ett knä, men med tanke på hur uppfinningsrik och skicklig Almeida är på att få ned sina motståndare på marken kan han få svårt med det. Dessutom såg Almeidas boxning ut att ha utvecklats ordentligt senast vi såg honom i oktagonen mot Matt Horowich. Om Grove överlever första ronden kan han möjligen likt Coté gneta fram ett delat beslut, men jag ser ändå Almeida som segrare i denna fight med sin överlägsna BJJ.
Storhunden glufsar i sig spindeln.
Josh Neer Vs. Kurt Pellegrino
Både Neer och Pellegrino är två rutinerade arbetshästar i UFC-sammanhang som haft en del imponerande vinster, men också en del förluster, i oktagonen. Båda har exempelvis förlorat mot Nate Diaz vilket knappast är något att skämmas för. För dessa kompetenta herrar är denna fight en vanlig dag på jobbet, ingen av dem kommer varken sparkas ut från UFC om de förlorar eller få en titelfight om de vinner. Men visst kommer det att bli en bra fight.
Senast vi såg Neer i oktagonen fullständigt körde han över Mac Danzig som såg ut att vara minst en viktklass mindre än Neer. Pellegrino å andra sidan hade en jämn fight stående mot Robert Emerson, som dock tog tog slut snabbt när Pellegrino hamnade i överläge på marken. Det som skiljer dessa annars rätt likvärdiga allround-fighters är den mentala styrkan. Neer ger sig aldrig medan Pellegrino tidvis börjar svikta när det går honom emot. Därför ser jag Neer som vinnare på beslut efter en tuff och jämn fight.
Tandläkare Neer slår bara ut tänder han lagar dem inte, så läderlappen får nog boka ytterligare ett tandläkarbesök när han kommer hem till grottan.
