MMAnytts fotograf Mattias Persson var i London som fan och delar med sig av sitt perspektiv och tolv ögonblick.
”Feeling my way through the darkness
Guided by a beating heart”
Alexander Gustafsson är på väg in på arenan för att ta sin plats i buren och efter tjugofem minuter även i den svenska idrottshistorien.
”I can’t tell where the journey will end
But I know where it starts”
Känner ingen direkt tacksamhetsskuld till Gustafsson att jag plötsligt får lyckokänslor av en annars så intetsägande artist som Avicii.
”Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord
Du tysta, Du glädjerika sköna”
En nationalsång som länge givet allt för många en skev smak i munnen då den allt för ofta redan tuggats och kräkts ut av högerextremt avskum. Misshandeln fortsätter då Volvo tar patent på Richard Dybecks gamla slagdänga och utför en skoningslös ground and pound i två väldigt långa minuter. En brutal slag-komposition som borde stoppats av domaren långt innan första smällen landat.
”Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,
Din sol, Din himmel, Dina ängar gröna”
Zlatan har börjat tala, Alexander Gustafsson promenerar, publik står och rysningar kryper genom kropp. Jag tackar Zlatan för att återerövrat vår nationalsång och tackar Gustafsson för en oförglömlig kväll. Igen. Jag förbannar dock det faktum att jag numera alltid kommer få ett leende på läpparna då Volvo försöker prångla en bil genom tv-rutan. Med lite otur kanske jag till och med pratar med…
Till London som fighter-fan och med en pocketkamera i handen. Nedan följer ”Tolv ögonblick: Ur ett fan-tastiskt perspektiv”.
Text & foto: Mattias Persson för MMAnytt/Bildspråk.
