MMAnytt gör en djupdykning i matcherna som kommer hållas i Globen 6 april. I en av galans mest högrankade matcher går en brittisk slugger in mot bantamviktens främsta sparkmaskin.
Brad Pickett, Storbritannien (22-7-0)
Sverigebekante Pickett tävlar inte långt från hemmaplan i Globen. Den sympatiske sluggern har länge haft ett träningsutbyte med svenska fighters och har i takt med det odlat en lokal popularitet. Saken blir inte sämre av Picketts charmiga egenskaper. Britten brukar knalla in till buren iklädd hatt, hängslen, en tidning under armen och en min av avslappnat självförtroende. Alltid orädd i buren, redo att utbyta käftsmällar med vem som helst och alltid aggressiv hellre än kontrollerande. Blåmärken och förluster tas med ro utan ursäkter, skrävel hörs aldrig. På hela taget en fulländad arbetarklasshjälte till fighter som är omöjlig att tycka illa om. Karriärens höjdpunk hittills inträffade 2010 när Pickett blev en av endast två män som lyckats besegra flugviktsgiganten Demetrius Johnson. I övrigt har anställningen hos Zuffa resulterat i ett facit på 5-3. Som ringnamnet ”One punch” antyder, behöver 34-åringen sällan mer än en träff för att punktera motståndet. Picketts bästa stunder brukar inträffa mitt i slagskurar från motsatt håll. Med sin stryktålighet som defensiv ryggrad behärskar Pickett förmågan att ta en hård smäll för att kunna dela ut en ännu hårdare tillbaka. Den enda uppenbara svagheten har visat sig mot fighters med en neutraliserande strategi, som Eddie Winelands snabbfotade distansboxning, Renan Baraos övermäktiga reaktionsförmåga eller Scott Jorgensens brottardriv.
Mike Easton, USA (13-2)
Med ringnamnet ”Hulk”, amerikansk nationalitet och den biffigaste muskelmassa man kan räkna med hos en bantamviktare, ligger det nära till att gissa på brottningsbakgrund för Easton. Detta stämmer dock inte. Easton är oväntat nog en traditionell kampsportare i grunden, uppvuxen på tae kwon do med svartbälte och allt. Därefter blev det ytterligare svartbälten hos Loyd Irvin, framför allt i BJJ men även i Irvins märkligt namngivna självförsvarssystem ”Thai jitsu”. Träningsbakgrunden i kombination med Eastons fyrkantiga kroppsbyggnad och hormonstinna natur har resulterat i en väldigt speciell fightingstil. Den 165 cm långe hulken avfyrar sparkar som automateld, varvat med slagserier och brutala knän i en oavbruten anstormning. Trots sina tjusiga BJJ-meriter föredrar Easton i alla lägen ett brawl framför nedtagningar. Strategin skapade uppmärksamhet och spred skräck i tre raka UFC-vinster, innan Raphael Assuncao exponerade en lucka och kontringsboxade hem en trygg poängseger som för stunden har lagt Hulkhypen på is.
Prognos
Borde vara uppenbart vad som väntar här. Skenben mot läder och två killar som kom in i den här sporten för att utdela skallebank och mörbulta mjukdelar. Enda skillnaden skulle kunna vara att Easton föredrar en något längre distans på grund av sina hästsparkar, men med tanke på räckvidden borde det inte ha någon större betydelse. I teorin borde hulken även överväga att applicera sitt andra svartbälte om slagväxlingen inte går vägen, och söka en nedtagning eller två. Men sådana förnuftigheter ligger inte riktigt i Eastons natur. Dessutom är Pickett inte hjälplös från ryggläge. Allt pekar mot upprepade utbyten av käftsmällar tills en faller, vilket samtidigt förklarar precis varför Dana White har uttryckt lovord över båda de här grabbarna.