Tåget närmar sig ändstationen och det är dags att kliva av. Våga ta klivet ner på perrongen som är fylld av vacker vardag såsom fru och dotter. Samtidigt ha mod att släppa identiteten och epiteten ”fighter” till förmån för familjefar. För två år sedan lovade Mats sig själv att satsa på MMA till den dag han fyllde trettio. Sen var det dags att gå vidare om inte det stora genombrottet hade skett. Vardagen hade anpassats utefter karriär och arbetet med människor byttes ut mot arbete med kartonger utifrån den allra enklaste av anledningar.
”…kartongerna ringer mig inte när jag har stämplat ut för dagen.”
I september 2013 vinner Mats mot Denniston Sutherland i Cage Warriors. Detta är hans tredje raka vinst i organisationen och han börjar känna att det kanske kan finnas hopp om att nästa match faktiskt ska betyda ett stort steg i karriären. Det ”stora genombrottet” skulle förmodligen kunna likställas med ett UFC-kontrakt. Mats är dock försiktig med att beskriva UFC som hans mål då han finner kriterierna för att slå sig in i organisationen omöjliga att konkretisera.
”Det är svårt att arbeta med en målsättning där jag inte vet hur jag ska uppfylla kraven. UFC är ett diffust mål. Det krävs såklart att man har presterat men även väldigt mycket timing och tillfälligheter.”
De trettio ljusen är utblåsta och dansen bör således lida mot sitt slut. Vinsten mot Sutherland har dock lämnat en känsla av förväntan och nyfikenhet om vad nästa steg har att erbjuda. Mats låter dansen föra medan han förväntansfullt följer. Fem dagar efter det att Mats fyllt trettio år och dansat över sin egen deadline skrivs kontrakt.
UFC-debut. Luke Barnatt. 8 mars London.
Att prata uppfyllda drömmar med en man vars karriär till stor del är byggd av minutiös planering och strikta mål kan bara förklaras i början och slut. Ett kapitel är färdigt och ett nytt ska påbörjas. Föregående kapitel är utläst och betyder inte längre särskilt mycket. På sin höjd goda minnen. Nästa kapitel ska sättas på pränt och betyder allt.
”Nu börjar det på riktigt. Att skriva under ett avtal klarar vem som helst. Det är nu jag har något att bevisa. Målgång är inte att prata om. På sin höjd har jag kvalificerat mig till kvalomgången…”
Österportsstation, ett stopp efter Köpenhamns Hovedbanegård. Jag har tagit tåget från Malmö och möter upp Mats som kommer ner längs den danska kustlinjen. Först färja från Helsingborg till Helsingör sedan vidare till Österport. Ett par vänlighetsfraser, raska steg till nästa tåg och vidare till Nörreport. Därifrån med metron till arbetarklassens Amager vars norra och västra delar tillhör Köpenhamn. Ett par veckor innan Mats skulle fightas mot Tor Troéng på The Zone, maj 2012, valde han att lämna moderklubben Kaisho till förmån för Rumble Sports i Köpenhamn därt Tue Kutsikitsoq Trnka är klubbens huvudtränare.
”Mats havde kommet til os gennem længere tid for at sparre med vores fightere. Man kan vel sige at vi ”klikkede” med det samme, Mats og jeg. Vi har meget god kemi og jeg følte altid at han var meget nem at samarbejde med. Så jeg forsøgte at hjælpe ham med små råd her og der. Uden at skulle kritisere nogen, så var Mats i mine øjne en grappler, som havde succes i MMA pga sin stærke grappling. Når man snakker om hans striking, så havde han nogle kæmpe huller defensivt og offensivt var han relativt ufarlig.”
Den 6:e maj, min födelsedag. Risken är stor att jag drack ful-whisky och vältrade mig i ålderdomligt förfall istället för att se en av de matcher som av sherdog rankade som en av de mer underhållande under majmånad. Patrick Jenkinson, skribent på MMAnytt, vill minnas att Tor var lite bättre på allt och steget före i de flesta situationer. Mats beskriver ungefär detsamma men poängterar vad som var av särskild betydelse för honom. Han sitter fast i clinchen och får käka ett par rejäla uppercuts som till slut får knäna till att börja segna.
”…jag minns att jag liksom springer ifrån situationen och tänker, -det är okej Mats du kan lägga dig ner, ta emot ett par smällar sen kliver domaren in och bryter. Alla kommer att tycka att du har gjort en hedervärd insats, det är okej att ge upp. Att jag medvetet väljer att inte ta den lätta vägen ut, att ge upp, är en väldigt skön och stärkande känsla.”
Tue Kutsikitsoq Trnka förstärker den mentala styrka som Mats i denna match upptäcker hos sig själv. Viljan att vinna oavsett matchbild och förutsättningar.
”To ugers træning var ikke nok til at kunne besejre Tor Troéng med de få værktøjer som Mats havde på det tidspunkt. Vi valgte at fokusere på 2-3 kombinationer som vi forsøgte at perfektionere til den kamp. Det gik næsten, men Mats kunne bare ikke nok til at besejre Troéng.”
”Jeg såg en ualmindelig fokuseret, viljestærk og determineret fighter, som gennem alle tre omgange gjorde absolut alt, hvad han kunne. Selvom det ikke var godt nok til sejr, så gjorde det mig utrolig stolt, at Mats kæmpede så indædt gennem hele kampen.”
”Jeg såg egentlig ingen svagheder. Han skulle bare lære så meget. Der var så mange teknikker og strategier som han ikke kendte til og som han i hvert fald ikke mestrede på det niveau. Jeg så også mulighederne, da jeg vidste, at vi kun havde kradset lidt i overfladen af hans potentiale.”
Tue understryker att hans mål inte är att göra Mats Nilsson till någon Anderson Silva utan snarare att skapa de förutsättningar som gör att Mats kan utnyttja sina styrkor till fullo. Oavsett situation ska Mats känna sig komfortabel då detta är en förutsättning i förlängningen för att bli en verkligt framgångsrik MMA-fighter.
”Dominans på gulvet er ikke værd en skid, hvis ikke man udnytter det. Har man topposition, så skal man gøre skade. Vil modstanderen op og stå, så lad ham komme op, men lad ham æde to-tre knæ eller albuer på vejen op. Så gør man både skade og så er det meget nemmere at tage ham ned igen.”
”Lad vær med at lede efter subs. Gør skade. Giver modstanderen en arm eller halsen, så tager vi den. Men Mats leder ikke efter subs. Han pounder klinisk indtil de er ude eller gør noget dumt.”
Mats hade stora förhoppningar att få visa sin utveckling och nyförvärvade vapenarsenal efter ett år med Rumble Sports. Sparringen kändes bra och förväntningarna var höga när han i April, 2013, äntrade Cage Warriors buren för att möta upp Chris Scott i mitten av canvasen. Där skulle både Chris och publik få se på nya slagkombinationer med bättre tryck och vackrare precision. Mats målbild blev dock något omtöcknad av tunna handskar i det egna ansiktet. De egna förväntningarna utmynnade istället i en, trots vinst, viss besvikelse och en ursäkt till publiken.
I september samma år var det dags igen. Denna gång står Denniston Sutherland för motståndet och äntligen får Mats betalt för otaliga timmars sparring. Första ronden går snabbt till mattan där Mats är väldigt aktiv både då det kommer till slag och positionering. I andra ronden visar Mats sin nyvunna säkerhet på fötterna och är den som får ut det bästa av slagduellerna. Sutherland vacklar efter att Mats fått in ett par rena träffar. En resa ner till mattan, fullmount och ett par välplacerade smällar senare så är matchen över.
”Allt det som jag misslyckades med i april lyckades jag få ut i september. Det kändes jävligt skönt.”
Mats understryker vid flera tillfällen att ”det är nu det börjar”. Även om han är medveten om att det är genom att prestera han har kommit till UFC så är det nu han verkligen kommer få bekänna färg. Han är trefaldig världsmästare i Submission Wrestling. Men den slutgiltiga frågan kvartstår dock. Har Mats med hjälp av Tue och sparringpartners såsom Mads Brunell och Nicolas Dalby fått tillräckligt lärorikt stryk för att styra matchen dit han vill mot Luke Barnatt? Den långe gängliga britten kommer med största sannolikhet vilja utnyttja sin räckvidd och hålla Mats grappliga händer så långt borta ifrån sin kropp som möjligt.
De båda har redan innan match en gemensam nämnare. Tor Troéng spenderade 15 minuter i buren med Mats Nilsson och x antal veckor i TUF-huset med Luke Barnatt.
”Mats behöver använda sin press och stänga avståndet direkt. Tänk Chael Sonnen. Med tanke på att jag har en del bakgrundsinfo om båda tror jag det blir en mycket spännande och intressant match.”
MMAnytt önskar Mats Nilsson all lycka den 8:e mars och ser fram emot ytterligare en svensk i UFC.
Foto: Mattias Persson för MMAnytt/Bildspråk.
