Det här med barn och MMA är ett känsligt kapitel för många. Jag minns någon gång förra året då jag här på MMAnytt var den ende som såg det som något bra (iaf av de som skrev något ska sägas). Vissa kunde tänka sig att barn skulle få träna men att gå matcher i MMA ansågs som nästan vulgärt och sjukt. Jag är ett år senare ännu mer fast övertygad om att MMA går att utöva, med mer regler, som barn. Ja, till och med tävla i MMA. Jag skulle önska att det här kunde bli en av mina historielektioner, men det här med barn som börjar träna mma är ett kapitel som ännu inte är skrivet.

Men när jag researchade för den här artikeln såg jag en hel del som gjorde mig mörkrädd,  där barn så gott som gjorde det som vuxna gör i ringen/buren fullt ut. Givetvis är jag inte för sådant på något sätt. Barn som utövar kampsporter i fullkontakt (när slag och sparkar finns med i bilden) måste vara kraftigt reglerade. I Thailand och även andra länder i Asien finns det gott om thaiboxningsmatcher med barn som knockar varandra. Det är inget annat än sjukt då deras ben är annorlunda än vuxnas och då utvecklingen kan störas (listan kan göras lång). Men bortsett den disclaimern så är jag för. Jag väljer medvetet att inte länka till någon barnfight som är felaktig enligt mig och som har för lite regler. Nej, vidare istället…

Läs mer om bröderna Ruffo och om barn som utövar mma efter hoppet

Carlos och Giovanni Ruffo är tillsammans 17 år gamla och redan nu hypas dom som framtidslöften inom MMA. Det har sin grund i att dom här två grabbarna lyckats vinna fantastiskt många turneringar i brottning och BJJ.

Dom började träna Jeet Kune Do, men fortsatte sen till brottning, thaiboxning och bjj. De fick börja träna på Extreme Couture men även med en tränare i brottning som tävlat i OS bland annat. Carlos är obesegrad i brottning (4 års tävlande i AAU oc 2 år i USA Wrestling) och har vunnit NAGA 8 gånger i den viktklass han ställt upp i, det är internationella tävlingar i BJJ för den som inte känner till det. Giovanni, eller Gio som han kallas, har inte vunnit NAGA lika många gånger (”bara” 4 gånger), men annars är det samma meriter som för brorsan men i lite lättare viktklass. Givetvis är inte dessa två ovanliga barn de enda som är supertalanger. En annan som kan nämnas är Lakea Vargas som är 11 år och som vunnit en massa prestigefyllda nordamerikanska nationella tävlingar i BJJ. Huruvida dessa barn kommer bli världsmästare en dag återstår att se, men det faktum att barn nu kan börja med mma så tidigt kommer göra hela scenen annorlunda på sikt. En del oro finns på vissa håll att det kommer bli färre fighters specialiserade på främst en stil. Kanske är det något bra? Kanske är det onödig oro det låter jag vara osagt.

När jag själv var ungdom och barn för den delen såg jag fantastiskt talangfyllda personer sluta med sina idrotter och sådana som låg efter den absoluta eliten gick och blev allsvenska fotbollspelare, världsmästare osv. Men en och annan var faktiskt en supertalang från början och som faktiskt inte slutade utan fortsatte att vara bland de bästa. En sån person som jag kommer att tänka på är Zlatan. Nu kände jag honom aldrig eller spelades ens mot honom, men ändå.

Ruffobrödernas framgångar och ovanligt starka fokus har gjort att dom fått sponsorer som vuxna fighters bara kan drömma om. Kanske kan man tycka att det är att exploatera dom, men av allting att döma håller bröderna sig på mattan så att säga. Att dom är två gör nog saken lättare också. På en blogg om dom kan man följa vad som händer i deras liv. Bloggen ägs av en av deras sponsorer.

Videon som inledde den här artikeln är gjord av Bobby Razak, en fantastisk regissör som nischat sig på MMA. Kolla in hans sida. Han jobbar främst med Tapout, men gör även dokumentärer och kortfilmer av högsta klass. Det är med stöd av TapouT som Razak gjort filmen om bröderna Ruffo, som ni ovan ser en trailer till.

Här kan ni se bröderna träna, ett inslag av RVD TV:

På tal om barn så måste jag ju bara avsluta med den här ”musikvideon” om barn från 80-tals rullen ”G som i Gemenskap”: