Jag vill först och främst säga att jag värnar om sporten något otroligt. Ni som följt den här bloggen under tiden som gått måste också känna till det, visst jag kanske slänger iväg ett osmakligt skämt ibland, men jag menar väl. Jag vill heller inte sopa något obekvämt under mattan bara för att det inte känns bra. Det är bra mycket bättre att ha alla kort på borden när man väl sätts i den här obekväma situationen.
Och för att jag ska kunna stå för mitt ord så har jag också tagit upp obekväma ämnen vid tidigare tillfällen. Jag satte ihop en topp 10 blodigaste matcherna-artikel som jag debaterade med mig själv väldigt länge ifall jag ens skulle posta den eller ej. I slutändan är jag glad att den ändå blev postad trots att andra inte höll med om mitt agerande.
Under MMAs dryga 16åriga historia har det hittills rapporterats ett dödsfall kopplad direkt till en professionell MMA-match där sw tävlandena var medicinskt godkända. Om man sätter det i direkt paralell till MMAs närmsta granne, boxning där 146 personer har dött i sporten sen 1990. Eller till och med vad man räknar till en säker sport, fotboll, där 30 personer har dött under match sedan MMAs popularisering 1993. Statistiskt sett är MMA en otroligt säker sport.
Men, man måste också räkna med att det kan hända olyckor som inte leder till död inom sporten. I bilden ovan ligger Zack Kirk som numera är förlamad efter att han brutit sin nacke när han landade på sitt huvudet från en nedtagning under en match.
Kirk hade ett rekord på 2-0 när han gick in i matchen vid en Mayhem Martial Arts-gala i Iowa. Skadan skedde i de första sekunderna av matchen när Kirk gick in för en nedtagning. Hans motståndare låste Kirks armar i ett försök att stoppa det hela men de två gick rakt i backen där Kirks huvud tog hela smällen. Hans kropp blev genast livlös och matchen stoppades bara sekunder senare.
Den 20-åriga Kirk har åter fått en del av rörligheten i sina armar tillbaka, men kommer troligen aldrig att kunna gå igen. Han skyller dock inte på att sporten är farlig utan han kallar den, trots olyckan, säker. Det finns dock ett annat större problem som Kirk möter nu, i USA har de ingen social mur de kan luta sig mot som här i Sverige. Kirk är helt utan sjukförsäkring, och när ett benbrott borta på andra sidan pölen kan gå loss på $5 000, så kan ni tänka er vad en bruten nacke kostar. De välkomnar självklart så mycket donationer som möjligt för att täcka alla kostnader, så kan du avvara något så kika in här.
Även om det är en otroligt tragiskt händelse så går Kirk vidare i livet i hopp om att hans MMA-community kan hjälpa honom på vägen. Och det är här du och jag kommer in i bilden. Vår hängivna kärlek till sporten kan inte sopa händelser som det här under mattan bara för de är obekväma. Skit händer tyvärr och det är något vi måste lära oss och leva med. Tyvärr är det någon olycklig själ som ibland får ta den fulla kraften, och att sedan säga att det inte är sportens fel är i sig är starkt. Människor har lätt att skylla ifrån på något de inte förstår, Kirk förstår sporten.
Jag hoppas personligen att saker som det här aldrig skakar sporten igen. Jag tror dock inte att det är så, men om man sätter det i jämförelse till andra sporter så är det här en otroligt säker sport med en doktor inte längre än 5 meter ifrån en tävlande vid alla tillfällen. Det finns fortfarande chans att Kirk får tillbaka rörligheten i sina ben, och det är något jag verkligen hoppas på.
Det andra jag verkligen hoppas på är att allmänheten också förstår det Kirk förstår. Det är våld, visst, det är dock säkert våld med nogranna hälsokontroller och det är något som aldrig försvinna. Om man behåller de hårda hälsokontrollerna finns det chanser att sporten aldrig någonsin får se så mörka siffror som boxning eller fotboll har på sitt samvete. Och med risk för att låta som en politiker, det, det är en framtid vi alla kan tycka om.
