I det här inslaget av reportageserien Från flyktinglägret till oktagonen talar svenske bantamviktaren Sirwan Kakai om hur det skiljer sig att vara i UFC och om vikten av att tänka utanför boxen.
Reportageserien Från flyktinglägret till oktagonen består av fyra delar och släpps varje måndag, där vi lär känna Florida-baserade UFC-fightern Sirwan Kakai (12-3) närmare. Förra veckan kunde ni läsa om hans tankar efter förlusten mot topp 15-rankade Frankie Saenz (11-2), samt hur han ansåg att det var ett misstag att ta två matcher i rad på kort varsel.
HETAST JUST NU
Related Posts
”Ny nivå av uppskattning” säger Dan Hooker
10 januari, 2025
UFC 310 – FÖLJ LIVERESULTATEN HÄR
8 december, 2024
Khabib avslöjar: Den tuffaste motståndaren jag någonsin mött”
2 december, 2024
I den andra delen reflekterar ”Zohan” nu vidare kring förlusten, hur hans värde som fighter påverkats och om att tänka i andra banor för att få en fördel som ingen annan har.
Bantamviktaren förlorade som känt en oerhört jämn match mot amerikanen Saenz på UFC Fight Night 73 den åttonde augusti, via ett sylvasst delat domslut. En match som påminde honom själv varför han gör det han gör.
Frestades av pengarna
Att få chansen att tävla för UFC är en dröm för många. När möjligheten öppnar sig är det dock många som har svårt att hålla sig lugna och hålla sig till sina principer som fighter. Det blir för en hel del svårt mentalt att å ena sidan tro att man är bäst i världen, men å andra sidan vara realistisk, strategisk och leva i nuet.
När jag talar med Kakai förklarar han att pengarna lockade honom att ta matchen mot Saenz. Något som han i efterhand ångrar.
”Det här blir en påminnelse att jag är inte i UFC för att tjäna pengar,” säger Kakai i en exklusiv intervju med MMAnytt. ”Jag har inte tjänat särskilt mycket pengar på flera år och så fort jag kunde börja göra det blev jag lite girig. Det var det, jag gick matchen för att tjäna mer pengar. Det här påminde mig att jag är inte i UFC bara för att gå matcher – jag är i UFC för att bli bäst och ta bältet.”
Har självförtroendet i behåll
Trots allt känner sig inte Kakai som en förlorare. Det jämna domslutet, lovorden från kommentatorerna Kenny Florian och Jon Anik samt faktumet att han mötte en av de 15 bästa i världen gör det hela lite enklare att smälta. Han menar att han visade att han, även vid en dålig dag, kan mäta sig med toppen.
”Jag känner mig inte som en förlorare, på så sätt. Jag känner mig mer bara besviken för att jag vet att jag är så mycket bättre än det där. Sedan så mötte jag en kille som är rankad. Nu vet jag att även på en dålig dag kan jag mäta mig med dem. Samtidigt känns det som att UFC gillar min stil och tycker att jag är underhållande. Kenny Florian och Jon Anik kom även fram och sa att de tyckte jag vann matchen. Det känns som att mitt värde som fighter inte har gått ner något. Hade jag vunnit matchen hade det gått upp riktigt mycket, men det har inte gått ner. Det känns som att det är plus minus noll.
”Förr var det jobbigt när man förlorade för då var det fem steg bakåt”, förklarar han. ”Nu känns det inte som att jag gick något steg bakåt – jag kommer fortfarande komma dit jag vill.”
Han fortsätter och menar att tidigare när han förlorade ifrågasatte han sig själv och sin förmåga på ett helt annat sätt. Då fick en förlust honom att bli osäker kring huruvida han hörde hemma i världens största MMA-organisation. Något som han idag redan bevisat att han gör.
”Tidigare tvekade jag på mig själv vid förlust. Då tog jag en förlust väldigt hårt. Man frågade sig hur bra man verkligen var och om man verkligen hörde hemma i UFC. Jag vill inte gå in på detalj, men på senare tid har jag gjort några ändringar så allt bara klickade. Nu när jag har gjort de ändringarna känner jag att jag vet vart jag hör hemma och jag tror på mig själv. Jag ljuger inte för mig själv – jag vet att jag inte var hundra procent i matchen, och om jag hade varit det hade jag kört över honom. Jag tror fortfarande på mig själv.”
Fokus ligger nu på att hitta en ny ’edge’
Kakai har minst sagt goda träningsmöjligheter då han är en del American Top Team. Han vill ha allting perfekt i sina matcher och är därav besviken på den senaste prestationen. Framöver kommer han att se till att ha full möjlighet att förbereda sig inför sina matcher, det vill säga cirka åtta veckor långa träningsläger. Dessutom jobbar han hårt med att analysera situationen kring den senaste matchen, och framförallt med att finna en alldeles egen fördel.
”Det jag alltid gör vid förlust är att jag analyserar situationen och ser vad jag kunde gjort bättre,” säger han. Jag känner att jag lämnade väldigt mycket åt slumpen, vilket jag inte borde ha gjort. Det känns som att jag inte riktigt orkade, fysiskt och mentalt, att göra allting perfekt – och jag vill ha allting perfekt. Det är det jag är besviken över, att jag satte mig i en position där det inte var optimala förutsättningar. Framöver kommer jag se till att jag får åtta veckors förberedelser. Cirka åtta till nio veckor behöver jag för ett perfekt träningsläger, där jag kommer hinna bli redo fysiskt, mentalt och tekniskt. Jag kommer se till att jag får varje fördel jag kan få.”
När jag hör honom förklara inser jag vilken perfektionist han är, och hur mycket kampsporten betyder för honom. Han ägnar tid åt att läsa böcker och planerar att resa för att finna inspiration, och gör helt enkelt allt i sin makt för att komma tillbaka med en ’edge’ som skiljer honom från resten.
Det första som väntar nu är dock uppbyggnadsperiod, för att få tillbaka lite massa efter de två matcherna.
”Nu kommer jag ha uppbyggnadsperiod. Jag förlorade lite massa och vikt nu när jag hade två matcher i rad på så kort tid. Det blev en hård bantning och jag känner mig trött. Sedan har jag planerat en liten träningsresa till ett annat land. Inte USA, men vi får se. Jag känner att jag behöver få lite inspiration och jag ska försöka hitta en ny ’edge’ som de andra inte har. Jag tänker varje dag på det, jag läser böcker och försöker få ett övertag. Det är svårt. Svårt att få ett övertag när alla försöker få det. Men jag försöker hitta någonting.”
Kommer tänka mer strategiskt
”Zohan” är fast besluten om att ta bältet, och kommer nu att tänka i nya banor för att lyckas nå sitt mål.
”Nu kommer jag tänka mer strategiskt,” förklarar han. ”Det här är mitt nya hem och jag har 4-5 år på mig att ta bältet, så jag måste vara smart och sköta allting rätt. Jag måste ta det till nästa nivå, ställa in mig mentalt på att bältet ska bli mitt, att jag är bäst i världen och jag måste göra något som inte de andra gör – annars är jag bara en vanlig fighter i UFC. Jag försöker ställa om mig mentalt och planera vad som kommer härnäst. Jag försöker ta det till nästa nivå, och det är svårt. Jag måste tänka utanför boxen, känner jag.”
Innebär det strategiska tänket även att han kommer försöka säkra specifika motståndare?
”Jag lägger inte ner någon energi på sådant. Det spelar ingen roll vem jag möter. Jag kommer möta alla, och jag är redo att möta alla. Det kommer hända att jag står där på toppen och får gå igenom folk – så jag kommer möta alla i vilket fall. För min del lägger jag bara fokus på att jag ska bli bättre. Hur jag kan bli bättre och vad jag ska göra är det enda jag tänker på.”
Vill gå match i Florida den 19 december – annars hade en match i Sverige varit ”gött”
Kakai som till vardags tränar i Florida, skulle gärna gå match på UFC on FOX 17 i Orlando den 19 december. Han tänker dock ta det som det kommer snarare än att begära en plats på kortet, och skulle annars gärna gå match i Sverige.
I slutändan är hans fokus till hundra procent på att förbättra sig – och komma tillbaka starkare än någonsin i sin nästa match.
”Jag såg att UFC har en gala i Orlando, Florida den 19 december (UFC on FOX 17). Den hade varit najs, en till match i slutet av året och ännu en match i Florida. Eller så hade det varit gött att gå match på en europeisk gala. De kanske kommer till Sverige i januari eller något, det låter inte helt omöjligt tycker jag.
”19 december ser just nu bäst ut,” fortsätter han,” men jag säger liksom inte ’Sean Shelby, put me on that card!’ Kommer det så kommer det. Just nu behöver jag bara återhämta mig och fokusera på att bli bättre. Det är det enda jag tänker på – hur jag kan bli bättre. Jag måste täppa till vissa hål. Jag vill att det ska vara en bättre Sirwan som går upp i nästa match – och jag vill att det ska synas tydligt.”
Nästa vecka fortsätter reportaget med del tre. Vi kommer då få ta del av en inspirerande livshistoria. Kakai har haft det kämpigare än många och en återblick på tiden i ett kurdiskt flyktingläger väntar, samt hans upplevelse från integrationen i det svenska samhället och satsning från ung ålder.
Foto: UFC
