Jämförelser mellan UFC och WWE förlöjligas ofta av MMA-fans som ser de två företagen som raka motsatser snarare än jämlikar. ”WWE är bara underhållning, MMA är en sport” brukar det heta. Frågan är om det verkligen stämmer…
Först och främst är det värt att betona de skillnader som faktiskt finns mellan företag som WWE och UFC. Professionell wrestling är ren underhållning och trots den otroliga akrobatik samt atletiska förmåga WWE:s stjärnor besitter utgår man till stor del från ett manus. UFC är en MMA-organisation och MMA är en sport som på alla sätt och vis är ”på riktigt”, kanske till och med mer så än andra sporter.
HETAST JUST NU
Related Posts
Chris Weidmans motståndare förklarar varför matchen blev inställd
18 november, 2024
Charles Oliveiras motgångar inför UFC 309
18 november, 2024
Tom Aspinall råkar avslöja sin lön som backup-fighter för UFC 309
18 november, 2024
Darren Till möter Fury i boxningsringen!
18 november, 2024
Men det finns också många likheter – visst utger sig UFC nuförtiden för att vara en legitim idrottsorganisation jämförbar med exempelvis NFL och NBA. Som vi alla vet kunde det påståendet inte vara längre från sanningen.
Låt oss anta att UFC och MMA skulle vara mer sport än underhållning. Det skulle innebära att 2016 antingen blir ett år fullt av returmatcher eller ett utan några alls då man ju måste följa något sorts system vad gäller mästare som förlorar sina bälten. Carlos Condit (30-9) mot Robbie Lawler (27-10) skulle aldrig ha hänt, så många som tre utmanare är ju före ”The Natural Born Killer” i kön. Anthony Pettis (18-3) skulle utmana om lättviktsbältet härnäst, Urijah Faber (33-8) skulle förmodligen inte vara så nära ännu en titelmatch som han just nu är och ingen skulle förmodligen veta vem Paige VanZant (6-2) eller Sage Northcutt (7-0) är.
Ta någon som Conor McGregor (19-2) – var skulle han befinna sig ifall UFC följde något logiskt system istället för det nuvarande oorganiserade? Skulle han ha fått chansen att gå två titelmatcher med sammanlagt sju UFC-matcher i ryggen? Förmodligen inte. Sportens största stjärna skulle med all säkerhet fortfarande haverera i mittskiktet av fjäderviktsklassen och ta sig an fighters som Jeremy Stephens (24-12) och Charles Oliveira (21-5).
Med andra ord är det inte nödvändigtvis dåligt att UFC är mer underhållning än sport. MMA är ingen vanlig idrott och i slutändan handlar det inte alltid om vem som är bäst eller om var bältet befinner sig för tillfället, utan om vilka de bästa matcherna är och vem som är mest underhållande, både i och utanför oktagonen. Precis som det ska vara.
Vi kan avsluta med en match som är fräscht i minnet, Lawlers försvar mot Condit. Utmanarens egenskaper till trots är han rankad som nummer fyra i världen och ett par andra, låt oss säga mindre intressanta matchningar, skulle därmed gå före den galenskap vi bevittnade förra helgen. Istället lyssnade UFC på fansens önskemål och bokade matchen som ur ett underhållningsperspektiv kändes mest logisk.
Även fast jämförelsen med en lagsport är felaktig skulle detta aldrig hända i NFL, där de två lag som samlat flest poäng under säsongen gör upp i finalen, oavsett hur underhållande de är.
Visst är det enkelt att klanka ner på UFC och deras metoder men i ärlighetens namn tror jag inte många skulle föredra sport över underhållning. MMA är unikt och därmed blir tillvägagångssätten unika. En sak är säker, 2015 var ett underhållande år och UFC slog alla tänkbara rekord så att ändra metoder känns inte aktuellt. Därför är MMA mer underhållning än sport och därför är det helt rätt!
